Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AFGJUTNING AF MEDELTIDA SIGILL 229
på till akten hörande namn och titlar etc, hvilka antingen icke alls eller ock
blott ofullständigt förekomma i texten. Sigillet och akten komplettera sålunda
h var andra.
För dräkthistorien har sigillet äfven sin betydelse. Personer i de mest
skilda villkor framställas i sigillen i varierande dräkter, försedda med sina
speciella attribut, alltifrån kejsare och konungar till den enkle arbetaren.
Man kan följa dräkternas utveckling år efter år i olika provinser och länder.
För studiet af sköldemärken är sigillet kanske den viktigaste, om inte rent
af den enda autentiska källan, hvilken dessutom ofta lämnar genealogien de
värdefullaste uppgifter. Byggnadskonsten, såväl den kyrkliga som militära
och borgerliga, kan studeras i sigillen, hvarjämte en mångfald upplysningar
därur kunna hämtas beträffande handel, sjöfart, jordbruk, möbler etc. Den
religiösa ikonografien finner också i sigillen massor af värdefulla upplysningar.
Till allt detta kommer slutligen sigillens stora betydelse ur konsthistorisk
synpunkt. Sigillgravören hade i allmänhet friare händer än myntgravören.
Myntets yta var mera begränsad och dess typer mera på förhand bestämda
af gängse bruk. Sigillgravören fick däremot i högre grad följa sin fantasi,
efter egen smak bestämma orneringen, och då han därtill i regel hade större
yta att arbeta på, kunde han mera obehindradt följa sina personliga
konstnärsidéer.
Att emellertid intresset för sigillstudiet hittills varit så ringa torde nog
i hög grad bero på, att sigillen i allmänhet äro ganska svåråtkomliga såsom
studiematerial. Sigillen förvaras i arkiven, där de äro vidfästa de akter,
hvilka de styrka. Då emellertid någon beskrifvande förteckning öfver
arkivens sigillsamlingar ännu icke finnes, är det förenadt med rätt stora
svårigheter att ur ett arkiv framtaga de sigill, hvilka belysa en viss del af
sigillogra-fien. Och äfven om en dylik förteckning öfver sigillsamlingarna funnes, skulle
det dock vara förenadt med vissa olägenheter att använda själfva
originalsigillen såsom studiematerial.
Originalsigillen äro oftast synnerligen bräckliga tingestar, hvilka lätt
taga skada af att onödigt framtagas och beröras. Äfven om den största
försiktighet iakttages vid handhafvandet af dem, kan det icke förhindras, att
de genom beröringen lätt utsättas för nötning och skada. Vaxet i sigillen
har ofta under tidernas lopp delvis förlorat sin fetthalt och därmed sin
elasticitet och blifvit sprödt och torrt. Detta är kanske mången gång beroende
på att sigillen ej bestå af rent vax, utan af tillsatser i större eller mindre
proportion af krita, harts, kåda etc. Sigillets genomskinlighet försvinner här-
Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1916. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
