Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
318 RECENSIONER
ningsrätten till de båda klostren och den 25 okt. 1633 återfingo de både
böcker, handskrifter och dokument.
Vid furst Wilhelms död år 1592 blef Peter Vok hans arf tagare.
Biblioteket på Bechin förenades nu med bokskatterna på Krumau, men år 1601
såg sig furst Peter på grund af ekonomiska skäl nödsakad att sälja detta
slott till kejsar Rudolf och bosätta sig på Wittingau, dit också bibliotek och
arkiv öf verf lytta des af hans bibliotekarie Wenzel Bfezan. En nu i Kungl.
biblioteket förvarad originalkatalog i fyra foliovolymer öfver det
Rosenbergska biblioteket är uppgjord af Brezan, som under åren 1594—1618 var i
Rosenbergarnas och deras arf vingars tjänst och som äfven gjort sig ett namn
på den böhmiska historieskrifningens område. Furst Peter Vok afled år
1611 utan direkt arftagare, och genom testamentariska förordnanden
öfver-gick nu hela den Rosenbergska förmögenheten till friherre Johann Georg
von Schwanberg. Dennes son Peter deltog i det böhmiska upproret, hvarför
kejsaren efter slaget vid Hvita berget beslagtog alla Schwanbergska och
Rosenbergska gods. För biblioteket hyste kejsar Ferdinand III ett särskildt
intresse och lät år 1647 öf verf lytta det till Prag, där det emellertid redan
följande år blef svenskarnas byte.
Bibliotekets transportering till Sverige ombesörjdes med all
skyndsamhet, ty det stundande fredsfördraget hotade att beröfva svenskarna deras
rika byte. På hösten 1648 fördes böckerna, nedpackade i 30 kistor, från
Prag och fraktades utför Elbe till den mecklenburgska gränsfästningen
Dö-mitz, där de fingo öfvervintra till följande vår, då de skickades vidare till
Wismar. Härifrån anlände de, otåligt af vaktade af drottning Kristina, i
slutet af maj 1642 tillsammans med konstkammaren lyckligen till Stockholm.
Det Rosenbergska biblioteket har till största delen tillkommit genom
direkta köp och i sig upptagit endast få främmande boksamlingar. Walde
har antecknat en del Rosenbergska böcker, som förut tillhört kyrkoherden
i Prachatitz nära Krumau Jacob Pawlyk Mirotizenus, vidare Martin Schürer,
senare adlad von Waldheim, hvilken var Rosenbergsk sekreterare vid slutet
af 1500-talet; en bok, som ägts af Peter Voks bibliotekarie Wenzel Brezan,
har han återfunnit i Lund. Ehuru baronerna von Schwanberg synas hafva
varit rätt illitterata herrar, finnas dock böcker med Johann Georgs
pärm-exlibris i tre storlekar. Aret efter Peter Voks död inköptes också för det
Rosen-berg-Schwanbergska biblioteket en större boksamling, som tillhört furst
Wilhelm von Rosenbergs astrolog och läkare, doktor Herman Bulder; talrika
böcker, som hafva inskriften »Ex libris olim Hermanni Bulderi» finnas bland
Kungl. bibliotekets äldre medicinska böcker. De Rosenbergska böckerna
äro i allmänhet försedda med både yttre och inre exlibris, men kunna äfven
igenkännas på bandstämplar i form af rosor eller på det Rosenbergska
vapnet användt som vattenmärke i försättspapperet, m. m. Rosenbergska böcker
finnas nu spridda i alla svenska offentliga bibliotek: lejonparten har
naturligtvis Kungl. biblioteket, men såväl Upsala som Lund äga hundratals böcker
med denna proveniens, liksom äfven de stora stiftsbiblioteken, särskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
