Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
i ett synnerligen praktfullt för påfven Pius V af
den s. k. »Canevari-mästaren» utfördt band.
Riksarkivet.
Nådigt afsked har fr. o. m. den 13 jan. 1917
beviljats förste arkivarien fil. dr J. Th. ^estrin, som
då uppnår pensionsåldern.
Dr "Westrins oförminskadt verksamma arbetskraft
äfven på andra områden — ådagalagd ej minst
genom Nordisk Familjeboks regelbundet utkommande
dubbelhäften — ger full rätt att här endast vidröra
hans nu af slutade arkivaliska gärning. Född d. 12
jan. 1850, student 1869, fil. doktor 1875, inträdde han
1876 som e. o. amanuens i riksarkivet, där han 1885
blef amanuens och 1897 arkivarie (från och med 1910
förste arkivarie). Bland annat och framför allt har
han där fäst sitt namn vid den diplomatiska
afdel-ningen, åt hvars — för vår yttre historia
ovärderliga — samlingars ordnande och förtecknande han
särskildt egnat sitt kunskapsrika intresse. Flere af
de i Riksarkivets Meddelanden publicerade
förteckningarna öfver dess olika underafdelningar äro
uppgjorda af honom, och just nyss har i renskrift
fullbordats den för forskarne utomordentligt nyttiga
alfabetiska lappkatalog öfver i vissa af dessa
afdel-ningar representerade brefskrif vare, med hvars
upprättande han| under flere år varit sysselsatt. Till
arkivarbetet hör också den del af dr ’Westrins
vetenskapliga produktion, som utgöres af editionen af
Svenska Riksdagsakter: andra serien (från 1719),
hvaraf två starka band utkommit och ett tredje
snart torde vara att vänta. H. B—n.
Med anledning af en utaf riksarkivarien gjord
framställning har Kungl. Maj:t förordnat, att när en
kommitté eller liknande beredning afslutat sin
verksamhet, de från densamma härrörande handlingar,
som ej införlifvas med akten till det ärende
ifrågavarande uppdrag afser, skola inom tre månader
efter arbetets afslutande öfverlämnas till riksarkivet.
Kungl. Vetenskapsakademiens
bibliotek.
Statistiken öfver bibliotekets begagnande under
år 1915 utvisar, att de besökandes antal utgjort 2,534
fördeladt på 271 tjänstgöringsdagar; till begagnande
hafva framtagits 8,226 volymer, däraf 3,417 utlämnats
till hemlån. Genom inköp, gåfvor och byten har
boksamlingen ökats med 8,527 band, häften och
småskrifter, utgörande i löpande längd 65,5 meter.
Akademiens egna skrifter utdelas f. n. till 1,074
institutioner och personer, af hvilka 255 inom och 819 utom
landet. I hufvudkatalogen hafva under året 8,671 st.
katalogblad inlagts.
Svenska Akademiens Nobelbibliotek.
50 år fyllde den 7 december 1916 chefen för Svenska
Akademiens Nobelbibliotek, bibliotekarien C.
Grönblad.
Det år 1914 af akademien icke utdelade priset i
litteratur afsattes som en särskild fond från den 10
dec. 1916 att under benämning »Svenska Akademiens
Nobelbiblioteks fond» användas till främjande af
detta bibliotek.
Stockholms läsesalong.
Inom hufvudstadens biblioteksväsen intager
Stockholms läsesalong en särskild plats. Den är en
institution med ganska vördnadsbjudande traditioner.
Grundlagd år 1866 under medverkan af Sofie
Adler-sparre var den till en början af sedd att vara en
samlingspunkt för hufvudstadens bildningssökande
damer. Sedan man dock snart nog funnit lämpligt
att lämna tillträde äfven för manlig publik, har
läsesalongen arbetat under i hufvudsak samma
former intill nu, den har blott tid efter annan sett
sig nödsakad att ombyta lokal. För närvarande är
den installerad Arsenalsgatan 1, 2 tr., där den
dispo-nenar öfver en hemtreflig och inbjudande våning.
Där tillhandahålles den nyutkomna svenska
skönlitteraturen, äfvensom memoarlitteratur, arbeten i
litteraturhistoria m. m. i stor utsträckning för
läsning på stället och till hemlån; äfven utländsk sådan
anskaffas i ej ringa omfattning. Ett stort antal
in-och utländska tidskrifter äro äfven tillgängliga. Men
hvad som särskildt skiljer läsesalongen från andra
biblioteksinstitutioner i hufvudstaden är, att den
dagliga tidningspressen, svensk och utländsk, där
finnes att tillgå. Utom hufvudstadstidningarna
finnes en tidning från så godt som hvarje svensk stad,
vidare de viktigaste tidningarna från grannländernas
hufvudstäder och åtminstone en à två af de
europeiska hufvudländernas dagliga press. Betydelsen
af att svenska och utländska tidningar sålunda
finnas tillgängliga i så pass stor omfattning, som här
är fallet, torde ej få underskattas, och med hänsyn
till de ganska stora omkostnader, hvarmed ett
företag sådant som Stockholms läsesalong måste
bestridas, bör den ringa afgift, som besökande har att
erlägga, ej anses obillig. Säkert är, att Stockholms
läsesalong har en verklig uppgift att fylla i
samhället, och att den är förtjänt af uppmuntran i sin
gagneliga verksamhet.
Dessa rader ha närmast tillkommit af den
anledningen, att fröken M. von Below, som under mera
än 30 år varit läsesalongens föreståndarinna, under
innevarande höst afgått från sin befattning samt
efterträdts af fröken S. F in em an. G. Ae.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
