Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÄN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
349
pas, gäller »the survival of the fittest». Ju
mera konst, ju mindre konstighet, desto bättre.
I en af utställningssalarna hade man
anordnat en mycket rik och belysande
utställning från Buchgewerbe-skolorna. Man såg
här tecknade och typografiskt framställda
affärsbrefsformulär, matsedlar, skolbetyg,
titelblad och begynnelsebokstäfver, det mesta
vittnande om en god smak och mycket
arbete. Hvad som i rent konsthänseende kan
göras åt en så litet beaktad sak som etiketter,
cigarrettförpackningar och det banalaste af
allt banalt, bilden på cigarrlådslock, såg man
i ett annat rum. Särskildt cigarrsorten
Palavers låda hade en bild, där spansk
grandezza och en exotisk kubansk stämning,
verkande Habana 1830, låg öfver de högtidligt
resonerande svartklädda herrarna vid den
mörkblåa hafsstranden.
Om folk i allmänhet hade en riktigt fin
smak, skulle det kanske vara riskabelt med
en så vacker cigarrlådsutstyrsel. En efter
mycket och godt öl törstande herre gick in
på en Bierhalle, därför att uppasserskorna
voro så anskrämliga. »Donnerwetter, muss
das Bier hier gut sein!» Kanske en rökare
vid åsynen af Palaver-lådan säger, att »så
stilfullt tryck gör mig misstänksam mot
Bre-mer-havannan».
Tysklands nya storhet beror mycket på
att vetenskapen fått befrukta industrien, Nu
får konsten göra detsamma. Skulle man
komma med en anmärkning mot denna
ny-tyska bokutstyrsel, skulle det vara, att den
förefaller för arkaiserande, både i stilar,
bokband och bokillustrationer. Det finnes snart
sagdt allting från 1450 till biedermeierstilens
afslutning 1850. En ultramodern tecknare,
som Simplicissimuskonstnären Pascin, som
gjort illustrationer till Heines Aus den
Memoiren des Herrn von Schnabelewopsky,
har dock så raffineradt elegant, så fjunlätt
och på samma gång sensuellt skämtat med
den känslosamma stilen under romantiken,
att man måste beundra den underbara
assimilationsförmåga, som dessa bokillustratörer
visa, och inskränka sin uppriktiga förargelse
öfver att man begått det typografiska ofoget
att trycka hela boken med kursiv.
Man kan ej nog framhålla det inträngande
i tidsstämningen och i alla tekniker, som dessa
på utställningen representerade tyska
tecknare visa. Somliga personer klaga öfver att
böcker öfverhufvud förses med illustrationer
vare sig af någon sorts abstrakt lärdom, som
gör att bilden förefaller dem för populär,
eller af högestetiska skäl, därför att det är så
ytterligt svårt att få den att passa till texten.
Men så länge böcker skrifvits eller tryckts,
så länge har det också funnits illustrerade
böcker. Det måste medges, att en modern
illustrerad bok, som icke är pastisch och som
är verkligt dyrbar, mycket sällan förekommer.
En så alltigenom enhetlig, i högsta grad dyrbar
bok, som hvad tryck och bilder beträffar
återger vår tid utan förkonstling, är t. ex. Louis
Le-grands bok »La faune parisienne», Gustave
Pellet édit. Här på tyska bokutställningen
fanns ingen modern illustrerad bok, som så
direkt och konstnärligt gaf vår tid. Där funnos
naturligtvis de vanliga nymoderna träsnitten
med ramlande hus och snedmynta
människor, men icke något modernt och verkligt
konstnärligt i den art som en Degas, en
Forain och en Bruno Paul skulle kunna göra
det. Tyngdpunkten låg i utsökta pastischer,
såväl då det var fråga om bilder som
bokomslag. Till och med den store moderne
tyske lyrikern Dehmel hade fått sitt vackra
omslag till sina dikter utfördt af E. R. Weiss
i någon sorts Wertherstil. Man har tydligen
i Tyskland nu för tiden bland de mest kräsna
blifvit led på Klinger-stilen och dess
Übermenschen» med i alla afseenden utpräglad,
man kunde så när’ sagt Übermännlichkeit,
hvilka på omslagen, stånkande och med
svällande muskler, bära upp en eller två tunna
linjer!
Det torde vara svårt att i hela världens
bokproduktion hitta något mera fulländadt i
pastischväg än Paul Scheurichs teckningar
till E. T. A. Hof f manns sagor. Groteska,
vällustiga, pinsamma med ett betydligt stänk
af vanvett äro de sällsamt kongeniala med
texten. Alfred Kubin har lika säkert gett
oss i sina Dostojevski-teckningar själfva
ex-traktet;af ryskhet vid 1800-talets midt, och
med anslutning till en del halflyckade och
rätt dilettantiska skämtbilder från 1500-talet
har en alldeles, man kan säga
häpnadsväckande tidstypisk efterbildning gjorts af
Gold-schmitt i en Gargantua-upplaga, som troligen
Rabelais själf skulle kunnat gilla och som
ej hade verkat främmande på honom.
Antipoden till detta arbete bli Karl Walsers
litografier till Mademoiselle de Maupin af Gau-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
