Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332 MISCELLANEA
framställning. Att jesuiterna mycket tidigt haft sina utskickade i Danmark
nämnes här och hvar i förbigående. Just för tiden omkring 1560 heter det
i Pontoppidans Annales ecclesiæ danicæ, med afseende på den sedan så
beryktade Klosterlasse, Laurentius Nicolai, att han besökt skolan i
Köpenhamn, men af jesuitiska värf vare, som i hemlighet uppehållit sig där, blifvit
lockad till främmande land för att sedermera kunna blifva apostel för sitt
fosterland.1 Säkert är att han år 1558 varit elev vid Vår frus skola i
Köpenhamn, men blott några få år senare befinner han sig i det ärkekatolska
Löwen, där ett jesuitkollegium redan tidigt upprättats. Det ligger då nära
till hands att antaga att han redan under vistelsen i Danmark blifvit
påverkad af katolicismen.2 Att jesuiterna vid denna tid haft någon mindre
afdelning här, som t. o. m. haft ett bibliotek, därpå tyder ju anteckningen
i nyss nämnda bok. Ett kollegium i vanlig mening torde det väl dock
knappast böra benämnas, snarare en jesuitisk mission. Men man ser hvilka
planer och förhoppningar de invandrade jesuitfäderna själfva haft i fråga
om sitt arbete och sin framtid i Danmarks hufvudstad, då de göra anspråk
på namnet kollegium för sin väl ännu blott i det tysta verkande
upplysningsanstalt.3
s. 75 ff. (T. 1 : s. 432 ff., 2:1, s. 139, nämnas Altona, Glückstadt och Friedrichstadt som
jesuitiska missionsplatser i Holstein, Altona från de sista åren af 1500-talet, de öfriga från
omkring 1625.)
1 Pontoppidan, a. a., 3 (Khvn 1747), s. 557.
2 Brandrud, a. a., s. 67 f. — Jfr den katolska motskriften af jesuiten Perger,
Jesuitpateren Laurits Nielssen, saakaldt »Klosterlasse» (Kria 1896), s. 6.
3 Äfven den i Stockholm icke långt härefter upprättade jesuitmissionen förde oriktigt
namnet kollegium, »Collegium Societatis Jesu in Suetia», en benämning, som sannolikt får
skrifvas just på Klosterlasses räkning. (Collijn, Bibliotheca »Collegii Societatis Jesu in
Suetia», NTBB, Årg. 1, s. 152 f.) — Riksbibliotekarien Collijn har fäst min uppmärksamhet
på att en jesuitmission i Köpenhamn är nämnd i Alfred Hamy, Documents pour servir à
l’histoire des domiciles de la Compagnie de Jésus (Paris 1892), s. 18, där dock icke någon
tidpunkt för dess tillkomst är angifven. Ifrågavarande arbete upptager utom de hos Duhr,
a. a., nämnda äfven Fredriksudde som en jesuitisk missionsanstalt i Holstein, men då denna
stad anlades först 1650, måste missionen där vara af tämligen sent datum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
