Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
358_____________ RECENSIONER
som har anteckningen »liber conuentus Sictunensis». Det är vidare oriktigt,
när förf. på tal om Stockholms dominikanerkloster nämner, att ingen
handskrift från dettas fordom »herrliga liberi» bevarats till vår tid. Upsala
universitetsbibliotek äger åtminstone tvenne codices, C 614 och 616, som en
gång tillhört detta bibliotek.1 Den senare innehåller en direkt på klostrets
brand år 1407 syftande anteckning, som förf. icke synes ha varit i stånd att
tolka (jfr s. 91). En annan handskrift, som berör två svenska
svartbrödrakloster, näml. de i Västerås och Strängnäs, är C 513 i Upsala.2
Stockholms franciskanerklosters bibliotek har af anm. gjorts till föremål
för en nyligen offentliggjord utförligare studie,3 hvarvid flera af Gödel
begångna misstag kunnat rättas. Jag nöjer mig därför med att hänvisa till denna.
Vadstena klosterbibliotek har naturligtvis som sig bör fått den
utförligaste behandlingen, och det kunde vara frestande att här göra en del
till-lägg och rättelser4, men som annan forskare lofvat att inom en icke alltför
aflägsen framtid till tidskriftens förfogande ställa en del nya bidrag till
detta biblioteks historia, vill jag inskränka mig till några allmännare
reflexioner. Det är för öfrigt på denna punkt, som Gödel kommit med
något verkligt nytt, i det att han (i kapitlet medeltidsbiblioteken och
kyrkoreduktionen) framdragit dokument, som lösa frågan om
Vadstenabibliotekets öfverflyttande till Stockholm. Detta skedde år 1619 under ledning
af riksarkivets dåvarande sekreterare Peder Månsson Utter, och det är i
dennes brefväxling med Axel Oxenstierna, som Gödel funnit närmare
upplysningar härom- På eftervintern 1619 flyttades både »thett nye och thett
gamble libri» från Vadstena till Bråborg, som varit den nyss aflidne hertig
Johans residens, och sannolikt redan på våren eller sommaren samma år
sjöledes till Stockholm. Det är ingalunda omöjligt, att förflyttningen af
Vadstenaböckerna kan sättas i samband med hertig Johans död, något som
kommande forskningar kanske skola kunna utreda. Den förteckning öfver
de transporterade Vadstenaböckerna, som enligt en likaledes af Gödel funnen
uppgift ännu under Palmskiölds tid förvarades på det Oxenstiernska godset
Fiholm, har tyvärr icke kunnat återfinnas.
1 NTBB 1917, s. 67 ff.
2 Ibid., s. 71 f.
3 NTBB 1917, s. 101 ff. — En orättvisa, som jag ofrivilligt gjort mig skyldig till gent
emot förf., ber jag här att få rätta. S. 101, not 1 i nämnda uppsats omnämnes, att Gödel
icke känner en i KB förvarad latinsk-svensk homiliesamling, som har proveniensen Kanutus
Johannis > Stockholms franciskanerkloster. Detta är ett misstag, förf. nämner den i kap 1,
s. 10, men däremot icke i sin skildring af bibliotekets historia, s. 90 f.
4 Mycket tyder på att Gödel icke fullständigt genomgått de i Upsala befintliga
Vadstenahandskrifterna. Så nämner han på tal om från utlandet för klostrets räkning
förvärfvade codices endast två, som inköpts i Prag, C 102 och 261. Men äfven C 199 är »emptus
praghe pro duobus ducatis» af munken Tyrnerus Andreæ. Andra exempel skola anföras i
det följande. — Angående de af munkarna Thorirus Andreæ och Johannes Hildebrandi i
Paris inköpta handskrifterna kan nämnas, att talrika fragment af franska codices påträffats
bland Kammararkivets omslag, hvilkas innehåll stämmer med de af dessa båda munkar
gjorda förvärfven, hvaröfver ju förteckningar finnas bevarade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>