Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johann Siebenhirters brevarium. En af Kungl. bibliotekets miniatyrhandskrifter identifierad. Af O. Wieselgren, Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANN SIEBENHIRTERS BREVIARIUM 189
den utförts under senare delen af 1400-talet och att den efter all
sannolikhet tillhör en sydtysk konstskola. Vill man finna fastare anhaltspunkter än
dessa har man att hänvända sig till kalendariets helgonlista för att
undersöka, om där förekomma några uppgifter, hvilka möjligen kunna gifva
någon ledning vid proveniensbestämningen.
En dylik granskning ger omedelbart vid handen, att kalendariet är att
hänföra till Sydtyskland, närmare bestämdt till Bayern eller något af de
gamla österrikiska arf länderna. Walpurgisf esten firas sålunda ej den 1 maj
utan efter den sydtyska traditionen den 25 februari; på den 7 juni finnes
upptagen den h. Deocarus, abbot i klostret Herrenrieden i det bayerska
biskopsdömet Eichstädt, ett helgon, hvars kult endast har en ytterst ringa
utbredning utom Sydtyskland. Den 25 juni firas den h. Eligii translation,
en anordning, som är karakteristisk bl. a. för ärkestiftet Salzburg. Den 11
augusti upptager kalendariet Radegundis virgo. Detta helgon är tydligtvis
icke identiskt med den Radegundis, som eljest brukar firas på denna dag,
— den sistnämnda betecknas alltid som regina — utan torde kunna
identifieras med ett i Sydtyskland, särskildt i trakten af Augsburg dyrkadt
lokalhelgon, som visserligen aldrig officiellt af kyrkan erkänts men som icke dess
mindre åtnjutit stort anseende bland folket, Den 12 oktober firas en af
Österrikes första apostlar, den h. Maximilianus, och den följande dagen är
ägnad åt den h. Colomannus, ett föga kändt helgon, hvars kult är
lokaliserad till den lilla staden Melk i Nedre Österrike, där han ligger begrafven.
Uppmärksamhet förtjänar äfvenledes det faktum, att två af Salzburgs
kanoniserade biskopar äro upptagna i kalendariet, nämligen dels den h. Rupert
(depositio den 27 mars och fest den 24 sept.), dels också den h. Virgilius,
Kärnthens apostel, hvilken företrädesvis dyrkas i den trakt, där han
utöfvade sin verksamhet (26 sept.). Det synes alltså, som om man med så godt
som fullständig säkerhet kan lokalisera vår handskrift till något af de
sydtyska eller österrikiska biskopsdömena. Särskildt påfallande är
öfverensstämmelsen med de kalendarier från ärkestiftet Salzburg, som publicerats af
Grotefend och Lechner.
Emellertid finnes i handskriften ännu ett par mindre detaljer, som kunna
lämna värdefull hjälp vid proveniensbestämningen. I densamma förekomma
nämligen tvenne vapensköldar, den ena helt svart med öfre högra fältet i
silfver, den andra visande ett svart munkhufvud i rödt fält; det förstnämnda
förekommer å bladen 135 r°, 142 v°, 149 v° och 173 v°, det senare å bladen
139 r°, 149 v° och 190 r°. Då det emellertid visat sig omöjligt att med hjälp
af här befintligt material identifiera dessa, har jag hänvändt mig till chefen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
