Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundtemat var för öfrigt i likformighetens intresse detsamma som i talet
vid kursernas öppnande: »cognovimus charitatem Dei», som Bero förmodligen
nu vid öfningarnas slut ansåg sig med ökad innebörd kunna tillämpa på sig
själf och deltagarna.1
Mäster Beros lifliga verksamhet inom den teologiska fakultetens
råmärken år 1454 synes tyda på att han just då var besluten att ånyo försöka
sig på denna bana. Men om så var förhållandet, ledde det i hvarje fall icke
till något definitivt resultat; han kvarstannade allt framgent i den filosofiska
fakulteten, där han från 1460 var den äldste medlemmen, »senior facultatis»,
hvarmed följde förpliktelsen att, då dekan icke fanns, uppehålla dekanatet.
Som lärare i artes-fakulteten hade han, såsom nedan skall visas, senast från
år 1449 bostad och underhåll i det s. k. hertigliga kollegiet, där också talen
och långfredagspredikan 1454 höllos, men torde statutenligt ha fått flytta
därifrån 1464, då han hugnades med ett kanonikat vid Sankt Stefansdomen,
en mera indräktig aflöningsform än det fria vivret i kollegiehuset. Han dog
emellertid i Wien redan följande år, 1465.â
Samtidigt med att mäster Bero lefde och verkade i Wien, bevarade han
emellertid sambandet med sitt hemstifts domkapitel. Skara gamla
biskopskrönika uppgifver efter att ha skildrat, huru biskop Bengt Gustafsson (år
1460) »bleff medh sorgh oc wedhermöda dödh», att till hans efterträdare
valdes en viss mäster Bero. Ifrågavarande passus i krönikan har följande
lydelse :
BERO ELECTUS.
Tha (o: vid Bengts död) fans eth raadh som Gudh theth weth,
mester Biörn war koradh for sin klogheth,
han wille ey taka sek thet omak uppå
oc ey fulleliga sigia segh ther i fraa,
her Hans Marquardson togh ther manligh uti,
kom honom ther af f oc giorde stiktheth fry.
1 Denis, a. a., I, sp. 3211 f. Utom det där gifna referatet har jag äfven på denna
punkt haft att tillgå dr. E. Jørgensens i Wien gjorda utdrag. — Talen af 5 juli c ch 13 sept.
1454 äro icke, såsom Aschbach (a. a., s. 526) nppger, att betrakta som »sermonos»
(predikningar) utan som ett slags akademiska tillfällighetstal.
2 Det kan förtjäna anmärkas, att utom mäster Eero ännu en svensk af betydenhet
verkade som föreläsare vid Wiens universitet under 1400-talet. Enligt E. Jørgensen, a. a.,
s. 201 (not 2), itnmatrikulerades »Andreas Bonde» från Västerås år 1420 i Wien efter att
dessförinnan i Leipzig ha blifvit artium baccalarius. I Wien ernådde han uppenbarligen
magistergraden och kvarstannade därefter någon tid som föreläsare i den filosoiiska
fakulteten (ibid., s. 202, noten). Denna omständighet är värd att lägga märke till, emedan mäster
Andreas sedan blef en föregångsman i Sverige på universitetsväsendets område. Han är
nämligen utan allt tvifvel identisk med den bekante magister Andreas Bondonis, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
