- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång VI. 1919 /
33

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEKS BYGGNADSHISTORIA 33

tillfälle trängseln i bibliotekslokalen och fann i synnerhet de i boksalarna
uppställda dubbla raderna af fristående hyllor skymmande och i hög grad
vanprydande. Som dessutom universitetets äldsta byggnad, den intill
domkyrkans södra terrassmur belägna »Academia Carolina», under 1700-talet på
ett så betänkligt sätt fått förfalla, att den praktiskt taget blifvit oanvändbar,
föreslog prinsen konsistorium att efter en genomgripande om- och
tillbyggnad inreda Carolina till bibliotek, hvarefter Gustavianum helt och hållet
kunde disponeras för den akademiska undervisningen.

Academia Carolina stammade från medeltiden och hade ursprungligen
tillhört domkapitlet men blef under reformationen kronans egendom. Erik
XIV gaf 1566 konsistorium tillstånd att använda den till »leetorium» eller
kollegiehus, och vid universitetets återupprättande efter Upsala möte
skänktes den jämte några andra kring domkyrkan liggande gårdar af Karl IX till
akademien. Stadsbranden 1702 härjade äfven »gamla akademien», som
byggnaden då vanligen kallades till skillnad från »nya akademien», Gustavianum,
men redan två år senare kunde den efter undergången reparation åter tagas
i bruk samt erhöll då officiellt namnet »Academia Carolina» till erinran om
de tre Karlarna: den nionde, som skänkte huset, den elfte, som där firade
jubelfesten 1693 och den tolfte, under hvilkens regering det återuppbyggdes.
Carolina innehöll, enligt Busser, tvenne lärosalar, af hvilka den större, som
var försedd med två läktare, äfven tycks hafva begagnats till
solennitetssal.

Kronprinsens initiativ gjorde byggnadsfrågan aktuell. Under de
närmast följande åren anmodade konsistorium öfverintendenten, frih. C. F.
Adelcrantz att utföra erforderliga ritningar, beslöt att årligen afsätta 24,000 dlr.
kpmt. till bildandet af en byggnadsfond samt började inköpa materialier.

En närmare undersökning af Carolina, som Adelcrantz lät verkställa,
gaf emellertid vid handen, att den gamla byggnaden var så bristfällig, att
ej ens grunden kunde användas. Öfverintendenten uppgjorde därför förslag
till en fullständigt ny biblioteksbyggnad, afsedd att uppföras på Carolinas
plats, men med utvidgning af tomten såväl på längden som inåt kyrkogården.
Adlercrantz’ ritningar (fig. 1 — 4) jämte ett kostnadsförslag, som slutade på den
aktningsvärda summan af 30,000 rdr. sp., eller 540,000 dlr. kpmt., förelades
konsistorium 31 jan. 1778. Ritningarna vunno allmänt gillande, och ehuru
kostnaden gifvetvis betydligt öfversteg, hvad man från början tänkt sig,
beslöt konsistorium likväl att antaga förslaget under uttalandet af den
sangviniska förhoppningen, att vissa jämkningar i syfte att nedbringa den dryga
summan skulle kunna företagas under arbetets gång. Konungen stadfäste

3 — 1935. Nord. Udskr. för bok- och biblioteksväsen 1919.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:59:03 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bokobibl/1919/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free