Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114 RECENSIONER________________________
lägga, i hvad mån detta språk, som han betecknar med termen
»normalspråket», går tillbaka på någon af de personer, Olaus Petri, Laurentius
Andreæ och Laurentius Petri, som förmodas hafva deltagit i
öfversättningsarbetet. Då emellertid det bevarade materialet för fastställandet af den
sistnämndes språkbruk är ytterst bristfälligt och de sena språkprof, som
bevarats af hans hand, i hög grad påminna om brodern Olaus’ språk, har
undersökningen i det stora hela begränsats till de två reformatorerna Olaus
Petri och Laurentius Andreæ. Materialet har särskildt omfattat deras
egenhändiga handskrifter närmast före och efter 1526 med tyngdpunkten lagd på
de urkunder, som härröra från tiden före Nya testamentets utkommande.
För Olaus Petri har förf. haft ett jämförelsevis rikhaltigt material att tillgå,
förnämligast i de af honom förda protokollen i Stockholms stads tankebok
1524—29, hvarvid särskildt det äldsta partiet, omfattande tiden 27 apr.
1524—24 sept. 1526, alltså fram till tiden för NT, men äfven de följande
åren t. o. m. 1528 excerperats; vidare ha användts hans tryckta autentiska
skrifter för åren 1527—28, under det att osäkra skrifter helt lämnats å sido.
För undersökningen af Laurentius Andreses språk var däremot det hittills
kända handskriftsmaterialet ytterst knapphändigt, tre bref (1 från 1508 och
2 från 1527), hvartill kommer en skrifvelse från Gustaf Vasa, daterad 1525,
som riks arkivarien Hildebrand på goda grunder ansett härleda från L. Andre æs
hand. Det blef därför nödvändigt för förf. att söka uppspåra ytterligare
material i form af nya handskrifter af L. Andreæ och det har lyckats honom
att påträffa fyra konceptskrifvelser från åren 1524, 1529 och 1530 i
Riksarkivet, hvilka äro skrifna med L. Andreæs hand och innehålla för dennes
språkbruk utmärkande drag. Vidare har docent Gottfr. Carlsson funnit en
skrifvelse i Sturearkivet i Köpenhamn af den 15 juni 1504, på hvilken
skrifvaren antecknat sitt namn »Laurencius Andree», hvilken befunnits vara
identisk med den blifvande reformatorn. För att styrka de gjorda fynden
ha faksimileprof meddelats af samtliga nyfunna urkunder jämte de förut
kända brefven; äfven texten till L. Andreæs samtliga egenhändiga skrifvelser
har diplomatiskt aftryckts i bilagorna. Den af L. Andreæ författade och år
1528 tryckta skriften »Om Troona och godha gerningar» har förf. däremot icke
kunnat använda för sin undersökning, alldenstund språket här företer stora
afvikelser från handskrifternas, beroende på inflytande af sättaren. Härmed
förhåller sig på följande sätt efter den intressanta utredning, som förf.
lämnar i kap. 2. På det kungl, boktryckeriet i Stockholm trycktes Olaus Petris
samtliga skrifter på 1520-talet, särskildt riklig var produktionen åren 1527—
28. Det är då förklarligt, att sättaren eller sättarna så småningom tillägnade
sig Olaus Petris ortografi och språkbruk och applicerade detta äfven på
andra författares skrifter, såsom L. Andreæs nyss nämnda lilla skrift »Om
Troona». Här har sättaren emellertid icke korrigerat allt hvad som synts
honom felaktigt, utan flera för L. Andreæ karaktäristiska former fingo kvarstå,
likaså har han icke vågat röra vid ordförrådet och utbyta ett ord mot ett
synonym.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
