Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
det t. o. m. den gustavianska tiden. Bondeståndets
arkiv har börjat underkastas en liknande
behandling. Af beskickningsarkiven har det i Köpenhamn
från 1800-talet börjat ordnas. Af Carl Gustaf Wrangels
arkiv i Skoklostersamlingen har en revision efter
enhetligare plan än tidigare slutförts. Rydboholm
-samlingen har delvis omordnats, hvarvid
förteckningen öfver ett antal brefsamlingar i densamma
såsom Per Brahes och P. F. De la Gardies m. fi.
utarbetats. De olika serierna af kungl, koncept ha
förtecknats. Kommerskollegiets serier af akter från
1600-talet hafva genomgåtts för förberedande af ordnande
i anslutning till verkets arkiv i öfrigt. Som
förberedelse till en undersökning af kammarrättens
organisation hafva längder öfver dess tjänstemän t. o. m.
1799 uppgjorts. För utförande af kamerälhistoriska
utredningar har förste arkivarien J. A. Almquist
tillkallats såsom sakkunnig och i följd däraf under 1919
åtnjutit tjänstledighet från sin förste arkivarie
befattning. Han har bl. a. i Helsingfors genomgått den
stora serie af landskapshandlingarna, som
utlämnades på grund af Fredrikshamnsfreden. Om de senaste
häftena af Den civila lokalförvaltningen i Sverige se
denna tidskrift 1919, s. 265. Förarbeten för Acta
pontificum suecica ha fortskridit. Före seriens
utgifning har ett kompletteringsarbete i Vatikanarkivet
alltmer framträdt som ett önskemål. Under hösten
1919 inleddes förhandlingar såväl med bibliotekarien
A. Krarup i Köpenhamn som med docenten O.
Kols-rud i Kristiania för att åstadkomma ett samarbete
under en gemensam forskningsfärd till Rom, hvilken
under våren 1920 kom till stånd, hvarvid riksarkivet
representerades af förste arkivarien L. M. Bååth och
fil. kand. S. Carlander.
Enligt kungörelsen af den 29 sept. 1916 skola
kommittéer aflämna sina arkivalier till riksarkivet. Det
tillkommer alltså detta att emottaga
kristidskommissionernas arkivalier. Då riksarkivets
utrymmesförhållanden redan förut voro synnerligen
begränsade fanns ej någon möjlighet att i dess nuvarande
lokaler mottaga desamma. För att i möjligaste mån
bereda utrymme åt de ständigt svällande ordinarie
accessionerna begärde riksarkivarien ett anslag för
uppsättande af nya hyllor. Det har äfven upptagits
i statsverkspropositionen till innevarande riksdag.
För kommissionernas handlingar måste andra lokaler
skaffas. Folkhushållningskommissionens arkivalier
beräknades till 2,800 hyllmeter. Industri- och
handelskommissionernas angifvas till omkr. 550 hyllmeter.
Från bränslekommissionen har ännu ingen uppgift
kunnat lämnas. Den enda lokal byggnadsstyrelsen
kunde anvisa var källarvåningen i huset
Storkyrkobrinken 7, där dock plats endast kunde beredas för
omkring 1,000 hyllmeter. Det blef alltså nödvändigt
att reservera denna lokal för kommissionernas
centrala afdelningar och söka äfven andra utvägar. Till
landsarkivens reservlokaler, vindar, korridorer och
särskilt pelarsalen i Vadstena slott har man måst
sända de lokala lifsmedelsstyrelsernas arkivalier.
Möjligheter till uppackning saknas dock. Den rationella
gallring af ifrågavarande arkiv, som borde ha kommit
till stånd, blir genom dessa förhållanden synnerligen
försvårad. Frågan om åstadkommande af en
reservdepå utanför hufvudstaden för administrativa
arkivalier, som mera sällan kunna bli föremål för
studium, har ej minst genom dessa förhållanden åter
blifvit synnerligen aktuell. Planen på att förflytta
landsarkivet i Vadstena till Linköping och i det
gamla Vasaslottet inreda arkivdepå har återupptagits.
Riksarkivets egen byggnadsfråga har däremot ej alls
kommit närmare sin lösning, då det stora projektet
till inköp af den Norstedtska fastigheten strandat.
En viktig organisationsfråga har nyligen afgjorts af
riksdagen. Under hänvisning till arkivväsendets
utveckling och riksarkivets ställning såsom
central-myndihget begärde riksarkivarien inrättande af
tvenne högre tjänster, arkivråd. Förslaget upptogs
af regeringen i statsverkspropositionen och
föranledde efter tillstyrkan af löneregleringskommittén
en särskild proposition. I denna återfinnes bl. a.
riksarkivariens skrifvelse med dess öfversiktliga
skildring af riksarkivets utveckling. Klart redogöres
för huru genom arkivväsendets omdaning de
uppgifter som tillhörde riksarkivet ökats, såväl genom
att nya tillkommit, som genom att dess tidigare
verksamhet vuxit i betydelse och omfattning. De förslag
som tidigare väckts om inrättande af högre tjänster
hafva ej ledt till någon åtgärd, alldenstund man
funnit att arkivväsendet vore stadt i utveckling.
Riksarkivariens organisationsförslag innebar en
uppdelning af arkivet på tre byråer : för det förutvarande
riksarkivet, för landsarkivorganisationen och för de
centrala ämbetsverkens arkiv. Tills vidare behöfde
blott chefer för tvenne af dessa byråer tillsättas.
Den genom riksdagens beslut genomförda lösningen
af riksarkivets organisationsfråga möjliggör för detta
att lättare leda arkivväsendets utveckling.
Riksarkivets publikationer. Af riksarkivets
publikationer hafva i år utkommit dels band 15 af Svenska
riksrådets protokoll omfattande åren 1651—1653. Vid
krigsarkivarien Severin Berghs bortgång förelåg
äfven af detta band texten färdig till tryckning.
Arkivarien P. Sondén har af slutat arbetet och
utarbetat register. Med det nu föreliggande bandet har
den stora publikationen förts fram till Karl Gustafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
