Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58______________ RECENSIONER
landytan beräknas vara skogbeväxt. Skogsprodukterna hafva också under
långa tider varit vår främsta exportartikel. Men i själfva öfverflödet låg,
naturligt nog, en frestelse till slöseri. Skogssköflingen i vårt land har vid
upprepade tidpunkter tagit rent af hotande dimensioner, och tidigt började
man komma till insikt om att virkestillgången långt ifrån var outtömlig. För
att hindra den alltför hänsynslösa sköflingen sökte man redan under
1600-talet genom lagstiftningsåtgärder inskränka och reglera skogsafverkningen.
Sedan dess ha upprepade gånger nya lagar och förordningar utfärdats, alla
i akt och mening att främja skogshushållningen. Slutligen kom man dock
till insikt om att man icke genom lagstiftningen enbart kunde uppnå det
åsyftade resultatet. Man började förstå, att spridandet af kunskaper om
skogens vård och rätta skötsel var ett lika viktigt medel att nå fram till
målet. Skogens lif och utveckling började studeras, och på möten och vid
diskussioner debatterades skogsvården och därmed sammanhängande spörsmål.
I den år 1902 bildade Föreningen för skogsvård erhöll denna
upplysningsverksamhet sitt centrum och sitt stöd. Genom anordnande af möten
och exkursioner samt framför allt genom utgifvande af tidskrifter och
broschyrer har denna förening utvecklat en rastlös verksamhet. I synnerhet
har föreningens sekreterare och redaktören för dess förnämsta publikation,
»Skogsvårdsföreningens tidskrift», professor Gunnar Schotte, genom ett
energiskt och målmedvetet arbete framgångsrikt verkat för skogsvårdens höjande
i vårt land. Den betydelsefulla roll professor Schotte härvidlag spelat kan
icke nog högt skattas.
Föreningen stiftades den 6 oktober 1902, men året 1903 kan, praktiskt
taget, betraktas som dess första arbetsår. Det är en imponerande mängd
skrifter, som blifvit frukten af föreningens verksamhet, och de i föreningen
drifvande krafterna kunna med stolthet blicka tillbaka på de gångna 17 åren
och deras goda resultat. Bland publikationerna märkas, utom den ofvan
nämnda »Skogsvårdsföreningens tidskrift», som utkommer från 1903,
tidskriften »Skogen» (från 1914), med en mera populär prägel, vidare
Skogsvårdsföreningens folkskrifter (nr 1 — 36), af hvilka många utkommit i nya
upplagor, jämte flera andra. I dessa publikationer framläggas så väl de
senaste resultaten af den vetenskapliga forskningen på skogsområdet, som
ock de praktiska frågor, hvilka stå i samband med skogsbeståndets skötsel
och föryngringen af detsamma.
Det är gifvet, att såväl den stora omfattningen af olika ämnesgrenar
som rikedomen på uppsatser inom hvarje gebit vållat en viss svårighet att
öfverblicka materialet. En öfversiktlig framställning af innehållet har visat
sig vara allt mera behöflig, och förste bibliotekarien Linders förteckning med
ofvanstående titel kommer därför säkerligen att hälsas med den största
tillfredsställelse af alla, som arbeta uti och äro intresserade af skogsfrågor.
Såsom ett bidrag till vår bibliografiska litteratur är förteckningen knappast
mindre välkommen för dem, som ägna sig åt bok- och biblioteksväsen.
Inom de tekniska och ekonomiska disciplinerna är vår bibliografiska littera-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
