Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 ISAK COLLIJN
förordnade sedermera ärkebiskopen Laurentius Petri Gothus att i Upsala
föreläsa äfven »elementa Graecae linguae». Själf torde Erik XIV hafva varit
bevandrad i det grekiska språket: i det till vår tid bevarade inventariet från
år 1568l öfver hans boksamling finnas flera grekiska auktorer upptagna,
såsom Aristoteles, Dioscorides, Plutarchus, Xenophon. Troligen hafva flera af
de under dessa författare uppräknade verken utgjorts af latinska upplagor,
men så kan icke vara fallet med »Cornu copie» (= Øypaopoc, xépaç 3A|*aX6siaç
%al wjTTOi 5A8a>vi8oç, möjl. den hos Aldus Manutius i Venedig år 1496 tryckta
upplagan) och ännu mindre med de »Euangelia dominicalia grecé», som
anföras bland böcker in theologia. Äfven i konung Eriks omgifning funnos
personer, som voro grekiskan mäktiga. Detta bevisas af den nyligen af
Ebbe Kock offentliggjorda förteckningen på böcker2, som tillhört Erik XIV:s
läkare Benedictus Olai, där vi bl. a. finna såväl ett »Dictionarium greco
latinum» som ett »Nouum Testa[mentum] Grecolati[num]». Också Johan III
var en högt bildad furste, för vilken grekiska språket ej lär ha varit
främmande. I det af honom upprättade Stockholmskollegiet grundades en
särskild lärostol i grekiska, i det att magister Jacobus Erici mot slutet af år
1583 där anställdes som läsemästare eller som han själf kallar sig »Graecae
linguae, in Gymnasio Regio, Professor»3. Jacobus Erici hade efter studier i
Greifswald och Wittenberg år 1581 blifvit magister vid det senare
universitetet. Vid Upsala universitets återupprättande år 1593 blev han decanus
med professur i teologi, år 1599 tillika domprost i Upsala, men måste efter
att ha råkat i onåd hos hertig Karl år 1605 lämna sin professur och nöja
sig med Börstils pastorat, där han dog år 1619.4
Den äldsta hittills kända bok, som i vårt land tryckts på grekiska, är
utgifven af Jacobus Erici. Tyvärr är endast ett fragment af densamma
bevaradt. Det är en upplaga af Oratio Isocratis ad Demonicum de officiis,
tryckt år 1584 hos Andreas Gutterwitz i Stockholm.5 Det bevarade frag-
1 Aftr. i Skandinaviska handlingar, del 27, s. 380—90.
2 NTBB 1920, s. 146-55.
3 Så kallar han sig på titelbladet till den nedan nämnda upplagan af Isocrates samt
i en år 1587 utgifven almanacka.
4 Om Jacobus Erici se Annerstedt, Upsala universitets historia, I, s. 73 f., 85, 93. —
G. BOLIN, Johan IIls högskola å Gråmunkeholmen, II, s. 3 ff., 20 (St Eriks årsbok 1912).
5 Fragmentet, som funnits i Upsala universitetsbibliotek bland Fants Collectanea ad
hist. litt. graecae in Svecia, Vol. I (U 176), har senare uttagits och bundits för sig under
signaturen 10: 361. Det är beskrifvet på flera ställen, så Fant, a. a., s. 27; Fant, Annales
typographici seculi decimi sexti in Suecia, s. 34; Hammarsköld, Förteckning på de i
Sverige. . . utkomna Schole- och Undervisnings-böcker, s. 112; LUNDSTEDT, a. a., s. 8;
Bolin, a. a , s. 20. På titelbladet har ägaren till exemplaret, Magnus Magni Herold, en af
Jacobus Ericis lärjungar, antecknat sitt namn och upptill fogat notisen »Hane orationem
interpretatus est M. lacobus anno domini 1587»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
