Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
släkten Myhrman, 570 bref till framlidne professor
S. L. Törnqvist, ett antal bref till professor J.
J. Borelius till komplettering af tidigare gåfvor,
strödda bref och manuskript till bibliotekets
samlingar af Tegnériana och scanica m. m.
I anslutning till den föregående år verkställda
uppmätningen af bibliotekets samlingar har
företagits en räkning af bandantalet, som gifvit till
resultat, att biblioteket i januari 1920 innehöll 302,556
band, fördelade på den svenska och den utländska
afdelningen med resp. 106,148 och 196,408. I detta
antal ingå emellertid icke tidningarna, som det stött
på praktiska svårigheter att räkna, icke heller
kapseltrycket, broschyrer och småtryck. Detta har i
stället uppmätts i längdmeter och befunnits upptaga
ett utrymme af 1,635,2 m., däraf 822,6 på svenska
afdelningen, 812,6 på den utländska. Vid de två
närmast föregående räkningarna, 1887 och 1897, voro
siffrorna för bandens antal resp. 134,957 och 162,869,
medan kapseltrycket då räknades i antal kapslar.
I referensbiblioteket befunno sig enligt årets räkning
8,105 band (mot 1,522 1887), under bindning voro
3,405 band och på svenska accessionsafdelningen
2,567 band. Antalet Utlånta band belöpte sig till
2,742 för svenska afdelningen och 11,573 för utländska
eller tillsammans 14,315. Motsvarande slutsumma
1897 var 4,332 och Ic87 2,277.
Af statistiken öfver lånerörelsen framgår, att
hemlånens antal, 23,601, företer någon nedgång mot 1919
(26,197), likaså antalet besökande, 22,798 mot 22,999;
däremot har antalet utlämnade volymer ökats till
74,850 mot 74,719 1919. Nedgången af hemlånens antal
torde bero på den tilltagande tendensen att förlägga
utarbetandet af afhandlingar till bibliotekets lokaler
i stället för den privata bostaden. Från andra
institutioner ha inlånats 1,007 band (mot 1,221 1919),
därav 139 handskrifter, utlånats 1,299 (mot 1,349),
däraf 56 handskrifter.
Under året har inom personalen utom förut i
denna tidskrift omnämnda utnämningar den
förändring inträffat, att förste bibliotekarien A. Malm
efter uppnådd pensionsålder erhållit begärt afsked,
hvarjämte till amanuens förordnats fil. lic. A. G.
Wer in och till e. o. amanuenser fil. kand. N. "W. S.
Norlind och fil. kand. B. A. M. Mattisson.
G. C.
Till andre bibliotekarie utnämndes den 5 juli 1921
biblioteksamanuensen fil. lic. B. E. V. Wulff.
F. öfverbibliotekarien vid
universitetsbiblioteket i Lund, dr C. af Petersens har i
»Under Lundagårds kronor», del II (Lund
1921) under titeln »Ur mina biblioteksminnen»
offentliggjort en del intressanta, mest
personliga bidrag till universitetsbibliotekets historia
under hans båda företrädare Edvard Berling
och Elof Tegnér. Minnena beröra de tre sista
decennierna af 1800-talet och uppehålla sig
särskildt vid Elof Tegnérs i bibliotekets
utveckling epokgörande verksamhet.
Uppsatsen är rikligt illustrerad med bl. a. porträtt
af några af de äldre tjänstemännen, Berling,
Palm, Braune, Tegnér, Sjöbeck.
Den Kahlska manuskriptsamlingen.
Redan år 1912 öfverlämnades till
biblioteket af kaptenen m. m. J. G. Crafoord i
Lund en större samling bref (c:a 700) till och
från hans morfader, den bekante
swedenborgaren, förf. till »Tegnér och hans samtida
i Lund», teol. dr Achatius Johan Kahl.
Innevarande höst har kapten Crafoord genom
en ny gåfva ytterligare kompletterat denna
brefsamling ; dessutom har han öfverlämnat
dr Kahls homiletiska kvarlåtenskap samt af
honom gjorda anteckningar i swedenborgska
ämnen. Bland Kahls efterlämnade papper
funnos äfven bref till domprosten Anders
Knös i Skara, till dennes maka Brita Hedvig
Knös, född Wijnblad samt till Kahls svåger
domprosten A. J. Hellstenius i Lund, hvilka
samtidigt donerades till biblioteket.
Dr Kahl var på sin tid en af
centralfigurerna inom Nya kyrkan, och bland hans
korrespondenter återfinnas följaktligen så
godt som alla m.çx2i bemärkta personer inom
nämnda samfund såväl i Sverige som i
utlandet. Det största antalet bref (152) härrör
från fru Fredrika Ehrenborgs hand; Kahls
brev till henne uppgå till icke mindre än 112.
För öfrigt finnas bref från C. A. Agardh (7),
Atterbom (12), Fredrika Bremer (2), C. W.
Böttiger (2 om Tegnér), den nitiske
medarbetaren i »Ett evangeliskt Sändebud», med.
dr H. I. Carlson (33), M. J. Crusenstolpe (3),
Anders Fryxell (1 ang.
kyrkohandboksförslaget 1854), G. E. Klemming (8), den bekante
entomologen och swedenborgaren,
kommerserådet C. J. Schönherr (6), Swedenborg
översättaren dr J. A. Sevén (52, röra till
största delen frågor, som stå i samband med
öfversättningen af Arcana coelestia), den för
sina swedenborgska åsikter afsatte
prästmannen J. Tybeck (7). Bland de utländska kor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
