Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSALE HAFNIENSE VETUS
Att missalet utgifvits för något danskt stift, framgår tydligt af de
helgondagar som ingå i kalendariet och Proprium de sanctis, i det att en
stor mängd namn, som i norden förekomma endast i danska kalendarier,
återfinnas här. Det kan knappast heller råda något tvifvel om, för hvilket
af de danska stiften missalet är afsedt. Skyddspatronens för Roskilde
domkyrka St. Lucius’ dag är i kalendariet utmärkt genom rödtryck, hvilket
eljes är fallet endast i de två kalendarier man känner från Roskilde stift,
kalendarierna i Missale Hafniense af år 1510 och Breviarium Roskildense
af år 1517.2 I Proprium de sanctis följer efter S. Lucii mässa en Oratio
priuatim dicenda, hvilket äfven visar att det är fråga om ett specialhelgon.
Jämväl translationsfesten, som utom Roskilde stift finnes endast i Odense
och Viborg, möta vi här, egendomligt nog, till och med på två ställen.3
Efter mässan och ofvannämnda Oratio följa nämligen böner med
öfverskriften In traslacione(l) eius, och längre fram finna vi bland andra
augustimässor — Translatio capitis s. Lucii firades den 25 augusti — böner, som
efter hvad man kan sluta af innehållet äfven höra till translationsmässan.
Missalet är på detta ställe defekt och öfverskriften saknas. Marie egyptiace,
d. 2 april, saknas i alla danska kalendarier utom Roskilde- och
Köpenhamnkalendariet. Vidare må framhållas, att Dionysiusdagen i vårt kalendarium
är tryckt i rödt, något som förekommer i kalendarierna från Roskilde,
Köpenhamn och Lund (samt Åbo och Skara).
Ett för frågan afgörande bevis finna vi emellertid i det faktum, att
kalendariet är så godt som identiskt med kalendariet i Missale Hafniense
1510, såsom ses i följande sammanställning.
holm sex blad (tre ark) af samma missale, hvilka med all säkerhet också tillhört det
af biskop Magnus Stjernkors till Åbo domkyrka skänkta exemplaret. De ha nämligen
användts som omslag kring finska räkenskaper i Kammararkivet och redan under Klemmings
tid kommit till biblioteket. Collijn har bestämt dem såsom hörande till ett i Mainz af
Schöffer tryckt missale, men har icke kunnat identifiera dem med något af de hittills kända
schöfferska missalena. Bladen tillhöra pars de tempore af missalet och ha därför icke
erbjudit några hållpunkter för stiftsbestämningen. De innehålla nämligen (med luckor)
offi-cierna för feria III, IV, VI post pascha, sabbato in albis, dominica I—III post pascha,
dominica XIII—XIV post pentecosten, sabbato 4 temporum samt dominica XVIII post
pentecosten.
2 H. Grotefend, Zeitrechnung des deutschen Mittelalters und der Neuzeit, Bd II, 1
(1892): Kalender der Diöcesen Deutschlands, der Schweiz und Skandinaviens. Äfven det
af H. v. Bruiningk utgifna Viborg-kalendariet har här och i det följande beaktats
(Sitzungsberichte der Gesellschaft f. Geschichte ii. Alter t hums kunde der Ostseeprovinzen Russlands,
1900, s. 54-56). Jfr också O. Kolsrud, Missale Viber gense 1500 (NTBB, 1914, s. 352-62).
3 Se Acta sanctorum (nova ed.), Vol. 7, s. 299, där två translationsfester omtalas, en
lokal i Rom den 12 mars och • en från Rom till Roskilde (transi, capitis).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
