Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148 AARNO MALIN
Förrän jag beskrifver dessa åter- och nyfunna fragment, återstår att
försöka besvara frågan: huru fick Grönblad den uppfattningen, att i
samlingen skulle ha funnits blad ur Curtii Historia? Har samlingen innehållit
sådana blad, som sedermera bortslarfvats, eller har Grönblad gjort sig
skyldig till en oriktig identifikation? Jag vågar påstå, att saken förhåller sig
på det senare sättet, och tror mig t- o. m. kunna påvisa, hvilka pergament
han antog innehålla Curtii historia.1 Det var med största sannolikhet blad
ur Petrus Comestors Historia scholastica, ett arbete berörande gamla
tidens historia, som i flere exemplar är representeradt i samlingen (se nr 2
af dessa meddelanden). Där ingå vid behandlingen af Esthers och
Macha-bäernas böcker tämligen vidlyftiga uppgifter om Alexander den store och
hans krig. Ett annat arbete, som här möjligen kunde komma i fråga, är det
som Brunér sedermera antog vara Vincentii Bellovacensis Speculum historiale2,
men det var bekant äfven för Grönblad.3
För öfrigt åtnjöt Curtius Rufus ingen nämnvärd popularitet hos
eftervärlden. Redan under antiken synes han nästan helt ha fallit i
glömskan och under medeltiden omnämnes eller citeras han ytterst sällan.4 Af
de 10 böcker, som bildade hans Historia Alexandri, ha de två första alls ej
bevarats för eftervärlden, och de relativt talrika handskrifterna peka alla
mot en och samma urtyp, ehuru de bilda två vidt skilda familj er.f> Väl
utgjorde Alexandersagan ett af medeltidens mest omtyckta profanlitterära
ämnen, men de på 1000- och 1100-talen i Frankrike, England och Tyskland upp-
1 Att Grönblad ej varit fullt säker på sin sak, framgår af hans ord till Brunér, att
»åtminstone den ena [af ofvannämnda klassiska auctorer] — — — skulle förekomma i
samlingen», (af Brunér, Notiser, s. 160.) — »Den ena» är utan tvifvel Seneca.
• af Brunér, Notiser, s. 168—169.
8 Grönblad, Litteraturbladet, 1851, s. 253: »— — åtskilliga ark af de slags
medeltidsverk, som ofta förekomma med titeln Flores — — och egentligen voro spridda utdrag och
samlingar från äldre verk».
4 Se : A. EUSSNER, Q. Curtius Rufus. III. Ueb erlieferüng und Verbreitung des Werkes
im mitteldlter, i: Philologus XXXII (1873), s. 162-165. Samt: S. DOSSON, Étude sur Quinte
Curce, sa vie et son oeuvre (Paris 1887, diss.), s. 360.
5 Om handskrifterna se: M. Schanz, Gesch. d. röm. Litt. II: 33 (1913), s. 282-283;
W. S. Teufels Gesch. d. röm Litt. IV (1920), s. 234; S. Dosson, Étude, s. 315; M. Manitius,
Philologisches aus alten Bibliothekskatalogen (Rhein. Museum, N. F. 47, 1892, Erg.heft), s. 48—
50. — Manitius håller för sannolikt, att de ofta förekommande titlarna Gesta Alexandri, Historia
Alexandri, äfven kunna härstamma från Julius Valerius’ arbeten. Lauritz Weibull
omnämner i sin afhandling Bibliotek och arkiv i Skåne under medeltiden (1901), s. 42, jfr 41, att
äfven Curtii Historia förekommer i vissa lundakanikers testamenten på 1300-talet. (Enligt Suhm,
Hist. af Danmark XIII (1826), s. 282 talas i Thuco Turonis testamente, år 1353, om »den
Bog om Alexandri Magni historia (maaske af Curtius)»; i Peder Niclesens testamente, år
1359, omnämnes (enligt Suhm XIII, s. 395) »en Bog hvori vare a) Mirabilia Indiae, b)
Alexander Magni Bedrifter og, Gesta Apollonii».)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
