Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
197
åtkomsthandlingar på pergament endast några
räkenskapsböcker. Från 1500-talet finnas ett större antal
räkenskapsböcker. I 1571 års kyrkoarkiv stadgades
förande af dylika, som reglerade en verklig
kyrkobokföring. Ministerialböckerna började föras först
under 1600-talet. Johannes Rudbeckius påbjöd 1622,
att pastor skulle föra både förhörs-, dop-, vigsel- och
dödböcker. I Västerås stift genomfördes tidigast en
verklig kyrkobokföring. Under det att för öfriga
delar af Sverige t. ex. förhörsböckerna ej börja i
regel förrän på 1700-talet, finnas de här i vissa fall
från 1620- och 1630-talen. Först genom 1686 års
kyrkolag gåfvos för hela riket gällande bestämmelser om
kyrkoböckers förande. För vissa stift såsom Åbo
och Linköpings hade redan tidigare stadgats härom
och för Lunds stift gällde 1646 års danska
förordning. Kyrkoräkenskaperna med sina
brudkrone-och grafringningslängder kunna ofta ersätta saknade
vigsel- och dödböcker. Kyrkostämmoprotokollen
gå i enstaka fall tillbaka till 1500-talet. Från
1600-talets början äro de ganska vanliga. Vid sidan af
dem förekomma protokoll från kyrkoråden. De
dupletter af kyrkoböckerna, som sedan 1860 genom
de s. k. nominativa utdragen lämnas till statistiska
centralbyrån, ha ej uppmärksammats i större grad
af den personhistoriska forskningen. Klart
framhålles, huru landsarkivens tillkomst står i samband
med Sträfvandena att bereda kyrkoarkiven bättre
vård. Utförliga hänvisningar förhöja arbetets värde
ej minst som uppslagsbok. E. N—nn.
I junihäftet af Zentralbl. f. Bibl.-wesen, s. 208—
213, lämnar dr Ad. Jürgens en öfversikt af
nuvarande skandinaviska biblioteksförhållanden, hvarvid
han refererar de senaste årsberättelserna från några
af de större vetenskapliga biblioteken i Danmark,
Norge och Sverige samt omnämner viktigare
nyutkommen bibliografisk litteratur rörande
Skandinavien. Den nya danska lagen för
folkbiblioteksverksamheten är vederbörligen uppmärksammad, och
anförda siffror belysa den förmånliga ekonomiska
ställning, som biblioteken i Danmark lyckats
tillkämpa sig. Beträffande Sverige är Kungl,
bibliotekets årsberättelse föremål för särskildt intresse,
och referenten begagnar tillfället att uttala sin
erkänsla för de svenska bidragen till Notgemeinschaft
der deutschen Wissenschaft. — Under rubriken
»Island, Grönland und Lappland» refereras bl. a. Jon
Jacobsons bok om det isländska nationalbibliotekets
historia (se NTBB 1920, s. 162-83) och P. Vibæks
äfven här (1922, s. 67) refererade uppsats om de
grönländska biblioteksförhållandena.
Som en motsats till Jürgens korrekta framställ-
ning kan en i den italienska tidskriften La
Biblio-filia, Anno 24 (1922), h. 1—3, s. 82, lämnad öfversikt
öfver »Biblioteche Svedesi» förtjäna framdragas.
Denna framställning har till källa den engelska
upplagan af det af Guinchard utgifna verket om Sverige
(1914), hvarför alla biblioteksnamn återgifvits på
engelska. Egendomlig verkar vidare uppgiften om
Upsala universitetsbiblioteks storlek : 40,000 volymer,
däraf 15,000 handskrifter och meddelandet, att samma
bibliotek endast ifrån år 1907 åtnjuter rätt till
pliktexemplar.
I Zeitschrift für Bücherfreunde, N. F., Jahrg. 14
(1922), H. 3, s. 59—66, har chefen för
universitetsbiblioteket i Greifswald, prof. J. Luther undertiteln
»Eine schwedische Felddruckerei in Greifswald im
Jahre 18C6» offentliggjort en synnerligen intressant
redogörelse för den svenska fältboktryckaren Peter
Sohms verksamhet i Greifswald jämte en
förteckning öfver de på svenska och tyska tryckta skrifter,
som utgåfvos i »Kongl. Fält-Tryckeriet» och af hvilka
universitetsbiblioteket i Greifswald äger exemplar.
Samtliga 22 skrifter finnas äfven i Kungl, biblioteket
i Stockholm. De flesta af dessa skrifter röra Gustaf
IV Adolfs upphäfvande af Neupommerns
författning och promulgation af svensk rättsordning i
samband med afhållandet af landtdagen i Greifswald
4—18 augusti 1806.
I Het boek, 1922, h. 6, s. 213-18, har fröken M. E.
Kronenberg gjort Collianders undersökning af
»Van der verveerlicken aenstaendetytEndechristes»
1524, unikum i Upsala universitetsbibliotek och
beskrifvet af C. i bibliotekets Minnesskrift 1621—1921,
s. 167—92, till föremål för ett ingående referat. Bokens
betydelse ur teologisk, historisk och bibliografisk
synpunkt framhålles liksom önskvärdheten af att
den göres tillgänglig genom en faksimileupplagä.
En sådan är nu också under utgifning af Colliander
på Nijhoffs förlag i Haag.
Norge.
Kristiania. Universitetsbiblioteket.
Overbibliotekar A. C. Drolsum blev efter
ansökning meddelt avsked i nåde fra 30. juni
d. å. med såvel H. M. Kongens som
Universitetets takk for lang og tro tjeneste. Fra
samme dag bevilget Stortinget ham et
personlig tillegg til hans pension på 2,400
kroner.
Hermed er en sjelden lang
bibliotekslöpe-bane avsluttet. Axel Chariot Drolsum er
födt i Kristiania 20. august 1846. En öien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
