Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRAN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
255
blioteket, för att det bättre måtte kunna motsvara
nutida fordringar. Läroverksöfverstyrelsen ställde
sig välvillig mot planen, ritningar till omändring af
bibliotekshuset uppgjordes af ingenjör P. Boberg,
och den 14 maj 1918 aflats ett fullständigt utarbetat
förslag till Öfverstyrelsen.
Jämsides med detta af skolans målsmän visade
intresse för läroverksbiblioteket förefanns bland
bildningsintresserade i staden en ständigt ökad
önskan att på ett tillfredställande sätt få stadens
biblioteksförhållanden ordnade.
På privat initiativ hade för några år sedan en
läsestuga åvägabragts. På grund af litet utrymme
och klen ekonomi har dess bokbestånd ej kunnat
bli så rikhaltigt och mångsidigt som nödigt varit.
Visserligen har denna läsestuga haft anslag af staden,
men detta anslag har till största delen åtgått till
hyra, värme o. d.
Det är sålunda lätt förklarligt, om den tanken
skulle uppstå och dryftas, att genom en
sammanslagning af eller rättare samarbete mellan de olika
institutionerna och myndigheterna mera skulle kunna
utvinnas till det helas tjänst. I stället för att
betala en årlig afgift för hyra åt läsestugan skulle ju
staden kunna en gång för alla bekosta inredningen
af en läsesal i gymnasiebibliotekets byggnad och
sedan årligen blott bestrida utgifterna för
uppvärmning och belysning af de för allmänheten afsedda
rummen samt anställa en person till bibliotekariens
hjälp dels för vakthållning och tillsyn i läsesalen,
dels för det ökade arbetet i samband med den
utlåning, som man tänkte sig skola kunna provisoriskt
anordnas på kvällarna.
Förslaget blef aktuellt hastigt nog. Den lokal,
som läsestugan hade, behöfdes för andra ändamål,
och läsestugan stod år 1920 inför den eventualiteten
att snart bli hemlös. Det gällde att handla fort.
Allas intressen sammanföllo, då det ju var ett första
steg mot realiserandet af kollegiets stora förslag.
Läroverksadjunkt A. Thelin väckte motion i
stadsfullmäktige. Efter tillstyrkande af läroverkets rektor
godkändes arrangemangen af Kungl.
Skolöfverstyrel-sen, och i december 1920 biföllo stadsfullmäktige
enhälligt förslaget. Vid årsskiftet fördes den gamla
läsestugans alla böcker och inventarier ned till
biblioteket, där de mottogos såsom deposition från
staden. Och så väntade man blott på vederbörande
myndigheters godkännande af byggnadsplanen för
att sätta i gång reparationerna.
Med välvilligt tillmötesgående mot önskningarna
i Växjö hade Bibliotekssakkunniga redan i juni
1920 beslutat utbryta frågan om Växjöbiblioteket
och med hufvudsakligt tillstyrkande sändt bygg-
nadsförslaget vidare. Först i maj 1921 hade frågans
behandling emellertid framskridit så långt, att man
kunde påbörja arbetena.
De stora stenblocken, en gång med möda släpade
ända från Kronobergs gamla fäste, lågo snart blottade,
fingo en liten tilltufsning för att bättre anpassa sig
efter linjalens och vinkelmåttets kraf, och när den
af Kungl. Skolöfverstyrelsen anordnade kursen för
bibliotekarier den 21 augusti började, kunde den
installera sig i den just färdiga vackra salen.
Det halfår, som gått sedan läsesalen för första
gången slog upp sina portar för allmänheten, är
naturligtvis alltför kort tid, för att man skulle kunna
döma om resultaten af dess tillvaro. Att den redan
i sitt nuvarande i fråga om bokbeståndet halffärdiga
tillstånd uppskattas, visar det ansenliga antalet
besökande. Deras antal har under det gångna halfåret
uppgått till 3,542, d. v. s. i medeltal 24 pr dag.
I läsesalen ha varit uppställda uppslagsverk och
större arbeten, dels representerande de ämnen, som
läsas i läroverket, dels mera praktiska områden. Det
är ju naturligt, att ett bibliotek, som hittills varit så
godt som uteslutande anpassadt efter skolan och dess
behof och gjort alla inköp med tanke på denna, ej
är så synnerligen väl försedt med böcker af praktisk
natur. För att råda bot på bristerna därvidlag har
staden såsom en första hjälp för 1922 beviljat ett
anslag af 300 kronor.
En grupp har omfattat skönlitteratur. Dessa
arbeten höra ju strängt taget ej hemma i en läsesal.
De ha också nedflyttats endast för att allmänheten
skall få tillfälle att direkt göra bekantskap med dem.
När de stått nere en tid, ha de åter inrangerats i
samlingen och ersatts af nya böcker.
En afdelning har utgjorts af hvad man skulle
kunna kalla åskådningsmateriel till undervisningen.
Diverse böcker af historiskt och litteraturhistoriskt
intresse ha lärjungarna där kunnat göra sig förtrogna
med. De ha kunnat taga ned t. ex. Phosphorus,
Iduna, Polyfem o. d., studera dem nummer efter
nummer och så komma händelserna mera in på lifvet
än genom att blott läsa om dessa verk i skolböckerna.
Ett par andra små utställningar, som först
sammanbragtes för den förut omnämnda
bibliotekskursen och sedan fingo stå till förevisning en tid framåt,
utgjordes af dels en samling af de skolböcker, som
användts vid Växjö gamla skola och gymnasium
under 1700-talet och dessförinnan, dels en samling
Smålandslitteratur.
Till lärarnas tjänst speciellt ha de senare årens
dissertationer och öfrig vetenskaplig produktion från
universiteten bildat en särskild afdelning.
Inrättandet af läsesalen har gifvetvis varit till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
