Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 RECENSIONER
1. I utgivningen av det första trycket i bokform på svenskt språk:
Gersons Bok af f dyäfwlsens frästilse, som trycktes 1495 av Johannes Fabri,
har förf. (I, s. 39) velat se en ren affärsspekulation från boktryckarens sida,
och han föreställer sig saken sålunda, att Fabri råkat få i sin hand ett
handskrivet exemplar av den ovannämnda uppbyggelseskriften, som han, på grund
av sin erfarenhet om utgivningen av liknande skrifter på plattyska, ansett
lämplig för försäljning bland menige man, samt att han i sådant syfte tryckt
skriften. — Enklare och naturligare än denna konstruktion av
händelseförloppet, för vilken intet positivt stödjande bevis finnes, är väl dock förf:s
egen uppfattning av år 1893, att utgivningen skett på föranstaltande av
ärkebiskopen Jakob Ulfsson, på vars befallning boken enligt företalet översatts
med syfte att vara till nytta för de många i landet, som ej förstodo det lärda
språket. Dateringen två år tidigare av företalet samt frånvaron däri av
uppgift om bokens tillämnade tryckning och om tryckningens anbefallande av
biskopen torde knappast enbart kunna anses utgöra något hinder för en sådan
uppfattning.
2. Den av förf. med Bartholomeus’ bokbindare identifierade
Bartholomeus Fabri, som 1525 tryckte Statuta provincialia i Uppsala, under det att
övriga kända tryck från samma tryckeri föra Jurgen Richolffs bomärke, kan
ej, såsom förf. antagit (I, s. 45) hava tryckt sin skrift i egenskap av
provisorisk föreståndare för tryckeriet, innan Richolff hunnit anlända, eftersom
Statuta, enligt vad Collijn nyligen visat, är tryckt med de schwabachtyper, som
Richolff medfört från Lübeck.
Tiden 1526—1611 omfattar Gustav Vasas och hans söners regeringstid
från reformationens begynnelse. Till en början omnämner förf. det klerikala
Uppsalatryckeriets förvandling till kungligt i samband med dess förflyttning
till Stockholm på Gustav Vasas befallning, vilket han finner innebära
statens framträdande såsom förläggare. Förf. meddelar därefter en kort
översikt över vid tryckeriet verksamma boktryckare samt en redogörelse för den
kungl, boktryckarens löneförmåner och skyldighet att prestera tryck och
övergår sedan till en undersökning av statens befattning med litteraturen. Av
denna undersökning framgår, att omfattningen av statens förlagsverksamhet
inskränkt sig till utgivningen av Nya testamentet 1526 och 1541 års bibel,
vilka skrifter, efter exempel av medeltidens förläggare av ritualböcker,
fördelats genom tvångsförsäljning, vidare liturgin 1576 samt för övrigt
huvudsakligen en del politiska stridsskrifter. Litteraturen i övrigt, däribland även
sådana för den allmänna gudstjänsten behövliga böcker som psalmboken och
kyrkohandboken, har staten överlämnat åt enskilda företagare, bland vilka
särskilt märkas vissa som bokförare verksamma tyska bokbindare. Av
boktryckarna omnämnes endast Gutterwitz vid periodens slut såsom förläggare
i någon mera avsevärd omfattning.
En särskild redogörelse ägnas liturgisttidens säregna trycknings- och
förlagsförhållanden, varvid bl. a, jesuiterna uppträdde såsom förläggare för
katolska propagandaskrifter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
