Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
________________________ RECENSIONER 137
så har det väl varit såsom mellanhand för kanslersämbetet. Att någon mera
självständig myndighet och befogenhet i detta hänseende tillkommit
korrektorn torde åtminstone tarva bevisning.
Schroderus utnämndes 1612 att vara »corrector utöfwer war och
cro-nones tryck» med uppdrag därjämte att verkställa för kronans räkning
behövliga översättningar till främmande språk, en uppgift sålunda begränsad
till statens administrativa och politiska tryck, men utan någon befogenhet
med avseende på den allmänna censuren. Att befattning med censur ej ingått i
Schroderus’ korrektorstjänst, framgår för övrigt därav, att han först 1630, i
samband med tillstånd att inrätta eget tryckeri, tillades sådant uppdrag.
Beträffande Schroderus har förf. (I, s. 128) även uttalat den tanken, att det
troligen ursprungligen varit meningen, att Schroderus skulle vara korrektor
på bibeltrycket. För min del finner jag det osannolikt, att Schroderus varit
påtänkt till ett så speciellt uppdrag, som väl närmast tillkom kyrkans och
den teologiska lärdomens män, och jag tvivlar på att något bevis, som stöder
denna tanke, skall kunna förebringas.
Tiden 1611—1718 omfattar Gustaf II Adolfs regeringstid och tiden
därefter till storhetstidens slut. Såsom ett viktigt moment i de gynnsammare
förhållanden, som inträda under denna period, framhåller förf. den
omständigheten, att regeringen börjar vända sitt intresse till litteraturens främjande
och själv utvecklar en omfattande förlagsverksamhet, i vilket ord förf. även
inbegriper allt statens understöd till enskilda för utgivning av litteratur.
Historiken över statens förlagsverksamhet, som upptager avdelningens första
hälft, begynner inledningsvis med omnämnandet av Karl IX:s förberedande
anstalter för bibelns omtryckning och hans påbegynta lagutgivning, varefter
följer redogörelsen för utgivningen av 1618 års bibel, till vars bekostande
påbjöds en gärd, kallad bibeltryckstunnan, att utgå från varje
»kyrkoher-berge» i riket. Förf. lämnar därefter en helbild av mycket intresse över
E. Schroderus’ översättar- och utgivarverksamhet, som av Gustaf Adolf
främjades i olika repriser, och till vars understödjande bibeltryckstunnan
1622 påbjöds att fortfarande utgå. Detta anslag indrogs 1635. I samband
med denna framställning skildrar förf. även inrättandet av ett Collegium
antiqvitatum 1667 med uppgift att bedriva forskning och utgiva
vetenskapliga arbeten, till vars understödjande bibeltryckstunnan ånyo påbjöds och
utgick 1674 samt 1682 och några år framåt. Därefter omnämnes
antikvitetskollegiets förvandling till ett antikvitetsarkiv, sedan det rikliga anslaget
indragits. I samband härmed lämnas en översikt av det på denna väg
tillkomna förlaget. Vidare beröras statsunderstöden till translatorn (Johan
Syl-vius), och till rikshistoriografernås verksamhet samt till varjehanda enskilda
utgivare, varvid särskilt omnämnes den egendomliga form av understöd, då,
till förmån för en författare, församlingarna i riket ålades inköpa ett av
honom utgivet arbete. Under synpunkten av statens förlagsverksamhet
behandlas även kungl, boktryckarens och andra officiellt verksamma boktryckares
löneförmåner, ävensom förmåner och villkor för universitets- och stiftsbok-
IO — 24235. Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
