Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA __________________231
niska har syndat och brutit mot Gud med ord, gärning, tankar, med vilja
eller ofrivilligt, och med alla sina känslor; om hon har varit under sin
faders eller moders förbannelse eller biskopens eller prästens bannlysning
eller sin egen förbannelse eller har svurit ed och har brutit densamma eller
hemfallit under några andra synder, men har ångrat sig och biktat dem alla
inför sina andliga fäder och med uppriktigt hjärta mottagit av samma präster
ett kyrkostraff och har bemödat sig att fullgöra det, — från alla dessa fel
och synder lösa vi henne sålunda och frikänna henne genom allsmäktig
kraft och nåd från den allheliga och livgivande Anden. Även de synder,
som hon, för glömskas skull, har lämnat obiktade, måtte den nåderike Gud
förlåta henne genom förböner av den allheliga Guds Moder, jungfru Maria
och av den helige, ärofulle och allprisade aposteln och evangelisten Markus,
förste patriark av Alexandria, och av alla helgon. Amen.»
Dylika skrivna eller tryckta avlatsböner läggas enligt den
grekiskt-katolska kyrkans ritual i den dödes högra hand vid begängelsen, strax innan
kistlocket påskruvas. Detta bruk torde förskriva sig från kyrkans äldsta
tider och betecknar ur kultsynpunkt, att den döde dog i frid med kyrkan.
Vårt brev kan också dateras. Paisius var patriark av Alexandria två gånger,
1663—1665 och 1668—1676. Ar 1667 vistades han i Ryssland, varvid han
bl. a. deltog i det kyrkomöte i Moskva, som satt till doms över patriarken
av Ryssland Nikon. Huvudanledningen till hans besök i Ryssland stod dock
i samband med upphjälpande av hans patriarkats affärer. En väg, på vilken
han insamlat penningar för detta ändamål, torde säkerligen hava varit
försäljningen av dylika avlats- eller gravbrev, varav detta på en viss Eudoxia
utställda av en slump blivit bevarat till vår tid ovan jorden. Det torde
vara tryckt i Moskva omkring år 1667 och måste anses för en stor
sällsynthet. A. de Roubetz.
Ett »Hülleneinband» i Kungl. Biblioteket. I tvenne uppsatser, den ena
publicerad i Bibliografiska studier tillägnade Johannes Rudbeck (Stockh.
1917), den andra i Werden und Wirken. Ein Festgruss an Karl W. Hier
se-man n (Lpz. 1924) har Loubier beskrivit en typ av bokband från senare
delen av det femtonde århundradet, som han betecknar med namnet
Hülleneinbände. Dessa band kännetecknas därav att över pärmarna är draget ett
omslag av skinn, brokad, sammet 1. dyl., vilket ej som i vanliga fall är
invikt över pärmarnas kanter utan i stället får hänga fritt ut över dessa,
sålunda bildande ett slags mjukt omslag om boken i dess helhet. Särskilt
ofta synas band av detta slag ha kommit till användning vid för privat
bruk avsedda andaktsböcker; åtminstone har Loubier inom den franska,
flandriska och tyska konsten från medeltidens slut funnit åtskilliga
bildframställningar, återgivande personer, läsande i bönböcker försedda med dylika
band. Bägge de ovannämnda uppsatserna belysas av illustrationer, vilka
giva oss en god föreställning om den nämnda bandtypens utseende. Antalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
