Print (PDF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAM CLASON f
35
departementet 1787—1793 en värdefull utredning rörande denna institution.
Clason var särskilt sysselsatt med ordnande av riksarkivets kamerala
handlingar. Han avgav i juli 1903 en promemoria innehållande en plan för dessa
samlingars ordnande. Dess genomförande hann han dock blott delvis
verkställa eller förbereda. I samband med ordnande av från kammararkivet
överlämnade serier rörande Sveriges forna besittningar på andra sidan
Östersjön utarbetade Clason en historik över Kammararkivets samlingar
af handlingar angående Sveriges utländska provinser.
Samtidigt med verksamheten i riksarkivet var han även sysselsatt i
kammararkivet. Med dess förhållanden vann han kännedom redan såsom
forskare från våren 1893. Såsom amanuens åren 1895—1898 var han livligt
verksam för att söka åstadkomma bättre förhållanden för arkivaliernas vård,
ordnande och förtecknande. En ljusning betecknade Johanssons i Noraskog
motion 1897 om ett särskilt anslag härför och den hemställan
kammarkollegium gjorde i samma syfte. Frågan om kammararkivet och
kammararkivarie-tjänstens besättande var 1897 föremål för en livlig debatt. I det
ordningsarbete, som här 1898 inleddes med stöd av särskilt av riksdagen beviljat
anslag, kom Clason ej att deltaga, då detta ej organiserades i enlighet med
hans åskådning.
Under sin amanuenstid fann han även tid till arkivarbete hos andra
myndigheter. Han deltog sålunda 1899—1901 i ordnandet av
utrikesdepartementets arkiv. Clason planlade och ledde även ordnandet av riddarhusets
och jernkontorets arkiv. Under den betydelsefulla inventeringen 1901—
1902 av de centrala ämbetsverkens arkiv verkställde han undersökningar av
kammarrättens arkiv. Senare ordnade och förtecknade han jämte G. Hedin
detta arkiv. Vid samma tid gjorde han även på riksarkivariens uppdrag
en undersökning av arkiven under Stockholms magistrat, över vilka han
uppgjorde en värdefull översikt. I Stockholms segslitna arkivfrågas
utveckling gjorde han även senare en insats såsom sekreterare 1904—1905 i
kommittén för huvudstadens arkivväsen. Det uppdrag, som Clason 1904 erhöll
att utreda vissa frågor angående flottans station, kan ställas i samband med
den utredning angående statens mark och tomter i Stockholm, som
riksarkivet under en följd av år verkställde.
Frågan om kammararkivets sakkunniga vård var föremål för Clasons
livliga intresse även under den följande tiden. I samband med
kammarkollegiets löneregleringsfråga väckte han 1908 en motion, som åsyftade
kammararkivets förening med riksarkivet. Ehuru statsutskottets mäktiga
stöd härför i princip vanns, kom frågan om ett uttalande av riksdagen ej
upp på grund av de då pågående förhandlingarna mellan riksarkivet och
kammarkollegium. Då dessa ej ledde till något resultat och även andra
försök att upptaga frågan ej fört den framåt, tillsattes 1917 sakkunniga för
beredande av frågan om de under kammarkollegium lydande arkivens
ställning inom arkivväsendet. Bland de sakkunniga spelade Clason, numera
riksarkivarie, helt naturligt en ledande roll. Deras majoritet uttalade sig 1919
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
