Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
London, vilken önskade studera det bekanta
manuskriptet av John Ardernes De arte phisicali et de
chirurgia. Han erhöll därvid även dåvarande
riksbibliotekariens tillstånd att fotografera manuskriptet.
Sedan hördes intet vidare i saken förrän på hösten
år 1921, då mr Thompson i skrivelse till Kungl,
bibliotekets handskriftavdelning meddelade, att man i
"Welcome Museum vore sysselsatt med att taga en
avskrift av den erhållna fotografiska kopian, av
vilken anledning han önskade möjligast fullständiga
upplysningar om originalets proveniens, dess tidigare
behandling i litteraturen m. m. Dylika upplysningar
meddelades honom även i en utförlig skrivelse,
varjämte även för hans räkning anskaffades ett
exemplar av dr Edvard Alins honom förut icke
bekanta uppsats om manuskriptet i Nordiskt
medicinskt arkiv år 1899. För de lämnade upplysningarna
framförde mr Thompson i brev av den 18 oktober
1921 sitt tack. Om någon publicering av
handskriften yttrades emellertid i detta sammanhang
ingenting. Med rätta blev man därför i Kungl, biblioteket
överraskad, då för någon tid sedan i en engelsk
tidskrift anträffades den uppgiften att
Stockholmsmanuskriptet af John Ardernes De arte phisicali
redan för flera år sedan publicerats af Welcome
Historical Medical Museum. Uppgiften
kontrollerades och befanns vara riktig. Manuskriptet hade år
1922 utgivits av sir D’Arcy Power som nr 1 i en
serie med titeln Welcome Historical Medical Museum
Studies in medical history. I inledningen meddelas
endast att mr Thompson år 1909 fått tillåtelse att
fotografera manuskriptet, men om hans övriga
förbindelser med Kungl, biblioteket nämnes icke ett ord,
oaktat de data och fakta om manuskriptets historia,
som utgivaren lämnar givetvis återgå på de
upplysningar Thompson erhållit från Kungl, biblioteket.
Något tillstånd till manuskriptets offentliggörande
har museet varken begärt eller erhållit, icke heller
har något exemplar av publikationen tillställts Kungl,
biblioteket.
Att en institution, som speciellt inriktat sig på
främjandet av de medicinskt-historiska studierna,
önskar publicera en handskrift så betydelsefull som
den här ifrågavarande måste anses fullt naturligt,
men tillvägagångssättet torde i detta fall knappast
kunna betecknas som fullt lämpligt. Vid publicering
av en handskrift tillhörig ett främmande bibliotek
kräver väl den enklaste hövlighet att detta
underrättas om saken och att dess tillåtelse inhämtas,
alldeles oavsett att det icke vittnar gott om
vederbörande utgivares vetenskapliga korrekthet, att han utan
att citera utnyttjar de upplysningar som lämnats
honom. Det vill synas som om man i Welcome
Historical Medical Museum hade åtskilligt att lära i
fråga om vetenskaplig courtoisie.
Stockholm. Riksarkivet.
Till riksarkivarie utnämndes i ledigheten
efter avlidne riksarkivarien S. Clason den
8 januari professorn vid Göteborgs högskola
Helge Almquist. Den nye riksarkivarien
har genom en hel rad värdefulla arbeten gjort
sig känd som en av vårt lands främsta
historiker. Sveriges förbindelser med Ryssland
och Polen under 1500-talets slut och
1600-talets tidigare decennier behandlade han i
flera skrifter såsom »Sverge och Ryssland
1595-1611» (1907), »Tsarvalet år 1613» (i:
Historiska studier tillägnade professor Harald
Hjärne 1908), »Den politiska krisen och
konungavalet i Polen» 1587 (1916), »Bidrag till
kännedomen om striden mellan konung
Sigismund och hertig Karl 1598—1599» (1916).
Sin förtrogenhet med rysk litteratur har
Almquist även ådagalagt genom sin skildring
»Slavisk kultur» i Världskulturen (1912). Ett
viktigt bidrag till karolinska tidens
diplomatiska historia utgör »Holstein-Gottorp, Sverige
och den nordiska ligan i krisen 1713—1714»
(1918) grundat väsentligen på material från
det gottorpska arkivet i Oldenburg.
Reformationstiden och stormaktstidens förra skede har
Almquist skildrat i Svenska folkets historia.
Genom ett par tidskriftsuppsatser har
Almquist lämnat värdefulla bidrag även till
1800-talets historia. Sedan flera år är Almquist
sysselsatt med utarbetande av en stort anlagd
skildring av Göteborgs grundläggning och
utveckling under 1600-talet. Som
urkundsutgivare har Almquist framträtt främst genom
editionen av »Handlingar rörande mötet i
Reval, konung Sigismunds resor till Sverige
och polska legationen 1599» i Historiska
handlingar, 1910. Materialet till sina arbeten har
Almquist sökt ej blott i svenska utan till stor
del i utländska arkiv. Till bl. a. arkiven i
Petersburg, Moskva, Krakau, Dorpat, Danzig,
Berlin, Schwerin, Dresden, Oldenburg, "Wien
och Köpenhamn har han företagit studieresor.
E. N—nn.
S. Clasons excerptsamling.
Av riksarkivarie S. Clasons sterbhus har till
riksarkivet överlämnats dennes stora samling av
ex-cerpter och avskrifter. Samlingen fördelar sig efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
