Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STUDIER I VADSTENA KLOSTERS BIBLIOTEK
139
II.
Bidrag till generalkonfessorn i Vadstena Nicolaus Ragvaldis
författarskap.
Bland resterna av Vadstena klosters bibliotek utgöres en betydande del
av tjocka pappershandskrifter i 4° innehållande predikningar, som de flitiga
och lärda birgittinmunkarna antingen kopierat eller — och så synes fallet
oftast vara — i relativ mening självständigt författat och hållit vare sig för
klosterfolket eller menigheten. Predikningarna äro, enligt tidens sed, i regeln
skrivna på latin även om de höllos på folkets språk. Predikohandskrifterna
äro utan tvivel den för eftervärlden viktigaste exponenten för det andliga
liv, som utvecklade sig inom Vadstena klostermurar. Då de andra grupperna
av klosterbibliotekets codexar, de inhemska hagiografiska texterna
undantagna, i främsta rummet innehålla kopior av den i katolska kyrkan allmänna
litteraturen, äro sermonerna oftast munkarnas egna produkter. Den nutide
forskaren kommer i dem närmast den senare medeltidens teologiska lärdom,
sådan den uppfattats av denna i litterär bildning synnerligen högt stående
svenska andliga kår, liksom man i dem bäst lär sig känna vadstenamunkarnas
individuella tänkesätt, och då ett omilt öde låtit birgittinernas
prediko-böcker så gott som ensamma för oss representera detta slags litteratur i
Sverige, blir deras värde för den svenska litteratur- och lärdomshistoriska
forskningen desto större.
Jag skall här rikta uppmärksamheten på en grupp sermonhandskrifter,
förvarade i Uppsala universitetsbibliotek. De äro codexarna C 302, C 303,
C 304, C 327, C 348 och C 362. Alla äro de — därom kan man snart
övertyga sig — skrivna med samma lätt igenkännliga handstil, vars karaktär
är det utgående 15:e århundradets. Bladens yttre utstyrsel är densamma i
alla: sättet att utmärka sidorna med tvänne signa, en arabisk siffra, och en
minuskelbokstav, varav den ena vanligen anger resp. predikans ordningsnummer
i codexen och den andra sidornas ordning i varje predikan;
marginalanteckningar inneslutna i en fyrkantig ram; o. s. v. Dessutom äro alla dessa
handskrifter försedda med rött snitt, vilket icke var vanligt i Vadstena.
Dessa handskrifters sammanlagda sidoantal stiger till över 4,000. Vi
ha här alltså ett minnesmärke av en synnerligen flitig skriftställarverksamhet,
som måste ha pågått under många år, kanske flere årtionden. Det framgår
med all tydlighet, att författaren skrivit alla dessa böcker under sin vistelse
i Vadstena kloster. Huruvida och i vilken mån han avskrivit andras predik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
