Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NEKROLOGIUM FRÅN
JOHANNITERKLOSTRET I ESKILSTUNA
Av
ISAK COLLIJN, Stockholm
i.
DEN ÄLDSTA OCH FÖRNÄMSTA av de andliga riddarordnarna
är ordo fratrum hospitaliorum Hierosolymitarum S. Johannis
Bap-tistae, vars medlemmar vanligen kallades johanniter eller, efter de
växlande huvudresidensen, även rhodeser- och malteserriddare. Orden har
tagit sin upprinnelse från det kloster, som år 1048 grundades i Jerusalem
till Johannes Döparens ära och som sedermera år 1113 blev moder klostret
för en riddarorden efter den hel. Augustinus’ regel. Denna orden är känd
för sina ärofulla insatser i korstågens och turkkrigens historia och för sitt
arbete i den kristna kärleksverksamhetens tjänst såväl under medeltiden
som även under nyare tid. En av ordens huvuduppgifter var upprättandet
av härbärgen för pilgrimer och hospital för vården av sjuka och fattiga.
Johanniterorden har även förgrenat sig till Skandinavien. Danmark,
Norge och Sverige bildade tillsammans ordensprovinsen Dacia under
johanniterordens tyska tunga och utgjorde ett priorat (prioratus Daciae) med
huvudsäte i det av konung Valdemar I omkr. år 1170 grundade första danska
Johanniterklostret Antvortskov nära Slagelse på Själland. Under den danske
ordenspriorn lydde också det svenska Johanniterklostret i Eskilstuna.1 År
1327 omtalas ett provinskapitel, som de skandinaviska johanniterna höllo i
1 Om johanniterna i Sverige se: A. O. Rhyzelius, Monasteriologia Sviogothica (Link.
1740), s. 201—206. — E. M. Fant, Antiquitates Eskiltunenses. Diss. Ups. 1791. — P.
Wieselgren, De claustris Svio-gothicis, II (1832), s. 7, 12, 50. — H. Hildebrand, Sveriges
medeltid, del 2 (Stockh, 1884—85), s. 214—217. — C. Silfverstolpe, De svenska klostren före
klostret i Vadstena; i: Hist. tidskr., 1902, s. 36 t. — J. F. Grönberg, Johanniterklostret i
Eskilstuna; i: Södermanlandsposten, 1912. — S, Lindqvist, Den hel. Eskils biskopsdöme.
Ak. avh. Upps., tr. Stockh. 1915. — Hj. Bergstrand, Johanniterordens historia. Stockh.
1922. — Jfr även inledningarna i Dueholms Diplomatarium. Ud. af O. Nielsen. Kbhvn 1872.
I — 2935. Nord. tidskr. tör bok- och biblioteksväsen IQ29.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
