Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA
De ermländska biskoparnas bibliotek i Heilsberg. En även från svensk
bibliotekshistorisk synpunkt intresseväckande studie över det till medeltiden
återgående biblioteket på Heilsbergs slott, sedan 1300-talet säte för Ermlands
biskopar, har nyligen publicerats av Eugen Brachvogel i Ermländische
Zeitschrift.1 Undersökningen är närmast föranledd av de forskningar över de
»litterära krigsbytena» som på sista tiden sett dagen i Sverige och vilka
jämte en av Brachvogel nyligen i domkapitelsarkivet i Frauenburg påträffad,
hittills obeaktad katalog över Heilsberg-biblioteket 1633 kasta ny belysning
över dess innehåll och historia. Tidigare var bibliotekets äldre bestånd känt
huvudsakligen blott genom en av den även i Sveriges historia bekante
jesuitpatern Antonio Possevin o vid ett besök i Heilsberg 1578 gjord, senare i hans
arbete Apparatus sacer tryckt förteckning över de viktigaste handskrifterna
därstädes. Tack vare denna visserligen summariska och ofullständiga
förteckning kunde undertecknad på sin tid fastslå att en stor del av de
handskrifter som Porthan närmare beskrivit i sin historik över Åbo akademis
bibliotek och som 1767 skänkts av akademiens kansler Carl Hermelin,
härstammat från Heilsberg och att de voro minnen från de svenska truppernas
påhälsning här vintern 1703—04.2 Det var Carl Hermelins fader,
sekreteraren Olof Hermelin, som under svenska högkvarterets vistelse i Heilsberg
jämte annat krigsbyte även »räddat» ett stort antal dyrbara codices. Tack
vare den nyfunna katalogen kan Brachvogel nu bestämma åtminstone 20 av
de 24 handskrifterna i den Hermelinska donationen såsom härrörande från
Heilsberg-bibliotekets äldsta bestånd. Om deras innehåll och ursprungliga
ägare kan man endast tack vare Porthans utförliga beskrivningar få en
uppfattning, själva handskrifterna gingo förlorade i Abobranden 1827. Såvitt
jag har mig bekant är endast en handskrift från Olof Hermelins ermländska
krigsbyte fortfarande känd och bevarad, nämligen den av sonen 1735 till
Eric Benzelius avyttrade volym, som innehåller handlingar och urkunder
rörande tyska orden i Preussen, nu i Linköping. Bland de i Abokatalogen
upptagna medeltidscodices märkes en Senecahandskrift, som enligt Brach-
1 Die Bibliothek der Burg Heilsberg. Von EUGEN BRACHVOGEL; i Zeitschrift f. d.
Geschichte u. Altertumskunde Ermlands, Bd 23 (1928), s. 274 — 358.
2 "Walde, Storhetstidens litterära krigsbyten, del 2, s. 185 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
