Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isak Collijn: Nyfunna tryck av Torbjörn Tidemansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 ISAK COLLIJN
vanden likaledes gingo ut på en sammanjämkning mellan den katolska läran
och den augsburgska bekännelsen. Denna bok, varav endast ett exemplar,
i Uppsala universitetsbibliotek, bevarats till vår tid, hör till Torbjörn
Tide-manssons verksamhet under år 1577. Då utkommo även den nyfunna
upplagan av Luthers lilla katekes på svenska, evangelieboken, en upplaga av
Martinus Olai Helsingus’ bönbok samt en liten lärobok i poetik: Vida,
Poeticomm libri tres, avsedd för undervisningen i Stockholmskollegiet. År
1578 äro Passio och Troon på svenska och latin tryckta.
I detta sammanhang bör påpekas, att Schück1 på grund av notiser i
räntekammarräkenskaper för år 1575 framkastat den hypotesen, att liturgin
visserligen utkommit under Torbjörn Tidemanssons namn, men att den
egentlige tryckaren varit en utlänning, en viss Mattias Hijntz, som nämnda år
på sin beställning i olika poster uppbar avlöning. Han kallas i dessa
räkenskaper också »tryckiare», vilken yrkesterm dock icke får likställas med
boktryckare; en sådan nämnes denna tid konsekvent »prentare». Mattias Hijntz
kan emellertid visas vara identisk med en från Lübeck inkallad myntmästare
Mattias Hinze, som bl. a. fick i uppdrag att driva myntverket i Västerås,
ehuru härav icke blev något. Däremot torde han i Stockholm hava varit
verksam som stilgjutare och är därför antagligen den förste namngivne
utövaren av detta yrke, som vi känna i Sverige. Jag skall emellertid icke här
ingå på denna fråga, utan på annat ställe framlägga de resultat härom,
vartill jag under forskningar rörande Sveriges boktryckerihistoria denna tid
kommit.
Efter år 1578 anträffas icke längre Torbjörn Tidemanssons namn i
någon boks slutskrift; i stället har Anders Torstensson, som var Torbjörns
mästersven, redan detta år övertagit ledningen av tryckeriet. Två suppliker
finnas bevarade, vilka giva oss en inblick i de svårigheter, med vilka Torbjörn
kämpade särskilt i fråga om de honom en gång tillerkända löneförmånerna.
Den ena av dessa suppliker är riktad till konung Johan III, den andra
till dennes sekreterare Henrik Mattsson. Båda äro odaterade, men böra vara
skrivna, sedan Torbjörn Tidemansson lämnat sin befattning vid tryckeriet,
således i slutet av år 1578. I den förstnämnda suppliken2 säger han bl. a.:
»... witterlighit är, at iagh nu någonn arbeett prentett haf f uer, så at migh ännu restât
48 m. ny mynt, och vthaff thet vnderhålt, E. K. M. till prentet, nemligen een lest spanmål,
åhrligenn, vthaff konig:e gunst och Nådhe effterlåtidt, nu på 3. åhr icke bekommit haffuer,
och lijkewäl vdi thenne dyra tijdan . . . mesterswenner och drenger på prentit hålini, och vdi
sådanne mått z prente, som allestädz sånder brutin war, haf f uer åter på nyt byggie lathe . . .»,
1 H. SCHÜCK, Den svenska förlagsbokhandelns historia, del 1 (1923), s. 91 f.
2 Avtr. av Klemming—Nordin, Svensk boktr.-hist., s. 152 f. Orig. i RA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
