Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från bok- och biblioteksvärlden - Svenska fornskriftsällskapet - Svenska litteratursällskapet - Bokbindarmästareföreningens jubileum - Ur tidskrifter m. m. - København. Det kongel. Bibliotek. Erhvervelse af manchuiske Bøger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
195
tare f. förste bibliotekarien E. Haverman avlidit
(se s. 187 ff.). Till hans efterträdare har av styrelsen
utsetts docenten vid Stockholms högskola fil. dr
S. Kraft.
Svenska litteratursällskapet.
Den femtionde årgången av sällskapets tidskrift
Samlaren för år 1929 (tr. 1930), är tillägnad Henrik
Schück, en av sällskapets stiftare och dess förste
sekreterare. Denna årgång innehåller följande
bidrag: A. Bl an ek, Konung Alexander, Bo Jonsson
Grip och Albrekt av Mecklenburg. — C. Santesson,
Historiskt verklighetsstoff i Atterboms
hyperboreiska republik. — G. Axberger, Atterboms dikt
Narcissen. — O. Klockhoff, Folkvisorna om
»Brud-rov» inom Folkungaätten. — M. Lamm,
Kronologiska randanteckningar till Fänrik Stål. — O.
Sylwan, En ny metrik? — H. Olsson, Snoilskys
politiska ungdomslyrik. — N. Afzelius, Svensk
litteraturhistorisk bibliografi 1927. — Femtioårsregister,
upprättat av H. Lidell.
Av Skrifter utg. av Svenska litteratursällskapet
utdelades samtidigt nr 10:7, utgörande dubbelhäftet
4-5 av Sveriges bibliografi intill år 1600, Bd 2 : H,
4-5 (1558—1571), tr. 1930, utg. av I. Collijn.
Sällskapets årsmöte hölls i Uppsala den 11 dec.
Sällskapets inkomster och utgifter balansera med
29,208 kr. 1 öre, därav i behållning till följande år
14,534 kr. 39 öre. Arbetsutskottets medlemmar äro
prof. A. B1 a n c k (ordf.), överbibliotekarien A. G r a p e,
doc. V. Svanberg (sekr.), andre bibliotekarien J.
L:son Samzelius (skattmästare) och förste
bibliotekarien A. Nelson (omvald). Suppleant är doc.
J. Nordström. Vid mötet höll lic. G. Fredén
föredrag om »Shakespeare och komediantdramat».
Bokbindarmästareföreningens jubileum.
Bokbindar-mästare-föreningen i Stockholm firade
den 10 juli i år minnet av föreningens 300-åriga
tillvaro. Med anledning härav hade utgivits en
minnesskrift »Bokbindare i Stockholm 1630—1930»,
utarbetad av G. Mascoll Silfverstolpe
(Stockholm : P. A. Norstedt, 1930, stor 8°. 242 s., 24 pl.).
Det till jubileet utgivna bandet innehåller en historik
över bokbindaryrket i Stockholm alltifrån det år,
då ämbetets privilegier trädde i kraft fram till
nuvarande tid, men inskränker sig till en skildring av
yrkets organisations- och näringsförhållanden. Ett
andra band skall behandla produktionen under
tidrymden 1630—1930.
Nordisk filologisk bibliografi för år 1927 har
förtecknats i Arkiv f. nord. filoL, Bd 45 (1929), s. 339-
388, av förste bibliotekarien vid stadsbiblioteket i
Göteborg S. Gren Broberg.
Svensk litteraturhistorisk bibliografi för år 1927
45 s. 8°), upprättad av N. Afzelius, ingår i
Samlaren, N. F. 10 (1929; tr. 1930).
Danmark.
København. Det kongelige Bibliotek.
Erhvervelse af manchuiske Bøger.
Det kgl. Bibliotek i København har i 1929 til sin
østasiatiske samling modtaget et større antal
manchuiske bøger som en kærkommen og i høj grad
påskønnelsesværdig gave fra missionær J. Vy f f af den
danske mission i Manchuriet; gennem en række år
har hr. Vyff erhvervet hvad han har haft adgang
til at få af denne literatur, og nu skænket sin
samling til Biblioteket.
Den manchuiske literatur er af omfang ret lille.
Pålidelige bibliografier findes endnu ikke, men
antallet af kendte værker — lige fra ganske små traktater
til store samlinger på 2—300 bind — beregnes til i
alt 705, deraf 442 trykte (heri dog medregnet
forskellige udgaver af de samme bøger). Men manchuernes
literære virksomhed har også været meget
kortvarig: først ved år 1600 fik de overhovedet en skrift,
blomstringen faldt i anden havdel af det 17. og hele
det 18. årh., men allerede tidligt i det 19. årh. gik
sproget med rivende hast tilbage og kan nu betragtes
som uddødt, helt fortrængt af kinesisk. Så sent som
1908, få år før manchudynastiets fald, har dog enkelte
bøger på dette sprog set dagens lys; to af det kgl.
Biblioteks bærer dette årstal, men manchuliteraturen
hører nu utvivlsomt fortiden til. Nogen særlig
lite-rær betydning kan den ikke siges at have; det er
kun meget få originale skrifter dette højtbegavede
folk, der i forbavsende kort tid tilegnede sig hele
den kinesiske dannelse og skænkede Kina to af dets
allerstørste og højest kultiverede herskere har
frembragt. Meget stort er forholdsvis antallet af
hjælpemidler til studiet af manchusproget, ordbøger,
systematiske læsebøger, dialoger o. 1.; langt det meste af
resten er oversættelser af det vigtigste i den
kinesiske literatur, med eller uden den kinesiske text
ved siden af den manchuiske. Så meget større
sproglig interesse har den, idet manchuisk er det eneste
af alle de tungusiske sprog, der er blevet
literatur-sprog, og det eneste som kan studeres med et
righoldigt sprogstof; men desuden er de manchuiske
oversættelser af de ofte meget vanskelig forståelige
kinesiske literaturværker, især klassikerne, af
betydelig værdi for disses interpretation.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
