Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
ARNE JÖRGENSEN, Universitetsbiblioteket i Helsingfors 1827—1848. Akad.
avhandling. Helsingfors 1930. 298 s. 8°.
Festskrift tillägnad Georg Schauman på hans sextioårsdag den 14
september 1930. (Även finsk titel.) (Miscellanea bibliografica, III.)
Helsingfors 1930. 164 s. 8°.
Viktiga bidrag till Helsingfors universitetsbiblioteks historia ha under
senare år sett dagen. 1918 offentliggjorde Holger Nohrström sin historik
över bibliotekets Fennica-samling, om vars skapande särskilt F. W, Pipping
under sin tid som universitetsbibliotekarie, 1814—45, inlade så stora
förtjänster. Jörgensens nu föreliggande framställning omfattar tidsskedet i
universitetsbibliotekets historia närmast efter den ödesdigra Åbobranden
1827, som medförde universitetets och bibliotekets överflyttning till
Helsingfors — under ett skede alltså, då traditionerna och de personliga minnena
från det gamla akademibiblioteket i Åbo gjorde sig i många avseenden starkt
gällande. Det förkrossande intryck, som Åbobibliotekets undergång gjorde
på den närmast intresserade, nämligen Pipping, belyses av ett samtida
uttalande, att han var »beklagansvärd för sin nästan till vansinnighet
gränsande sorg öfver Akademiebibliotekets förlust». Det gällde nu emellertid att
i Helsingfors skapa ett nytt universitetsbibliotek, och grunden till ett sådant
förefanns i det där inrättade Offentliga biblioteket, vars huvudbeståndsdel
utgjordes av Matthias Calonius’ omfattande och dyrbara, av statsmedel,
12,000 rubel bko ass., 1822 inköpta boksamling. Offentliga biblioteket, som
omfattade 6,000 volymer, överlämnades 1828 enligt ett kejserligt beslut till
universitetsbiblioteket »för att i någon måtto afhjelpa den brist å Litteraira
Arbeten, som genom den olyckliga branden — uppstått». 800 volymer, varav
en del varit utlånade, hade räddats från det gamla akademibiblioteket. Under
de båda närmast följande årtiondena tillväxte nu universitetsbiblioteket, som
till en början var inrymt i en flygel av senatsbyggnaden, snabbt tack vare
betydande bokgåvor. Som givare märkas i första hand åtskilliga finnar,
som överlämnade större eller mindre, i allmänhet till antalet dock ej alltför
betydande boksamlingar — de stora samlingarna kommo från Ryssland.
Främst är att anteckna ryttmästare P. Alexandroffs år 1832 överlämnade
donation, som omfattade ej mindre än cirka 24,000 band och upptog
humanistisk och naturvetenskaplig litteratur samt skönlitteratur. Denna samling
3 — 3°945« Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
