Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN SVENSKA ACCESSIONSKATALOGEN 131
I Nordisk tidskrift 1884 (s. 669) påtalar han i en recension av Kongl,
bibliotekets handlingar 6, att det i årsberättelsen alldeles saknas uppgifter
angående bibliotekets förvärv, och han skriver: »Någon uppgift om förvärfvet af
dyrbarare verk, tidskrifter m. m. meddelas icke, såsom t. ex. i den
merbe-mälda danska skriften — han åsyftar Aarsberetninger og Meddelelser fra
det Store Kongel. Bibliotek —, ännu mindre en accessionskatalog, sådan,
som utgifves från universitetsbiblioteken i Upsala, Lund eller Kristiania,
kongel. biblioteket i Haag eller från nationalbiblioteket i Paris, hvars
må-nadtligen utkommande förteckning öfver förvärfvet af ’Publications
étrangères’ utgör en orienterande öfversigt af snart sagdt hela verldens literatur.»
I en not fortsätter han: »En framtidstanke, som i sammanhang härmed
torde förtjäna framhållas till behjärtande af vårt lands literaturvänner och
forskare, är utgifvandet af en gemensam årlig accessionskatalog för
Sveriges offentliga statsbiblioteker, i främsta rummet för Kongl. Biblioteket och
universitetsbiblioteken. Genom en dylik samverkan kunde säkerligen
hvarjehanda besparingar göras, på samma gång som samlingarna gjordes
tillgängligare; de uppoffringar, som den svenska staten gör för våra offentliga
bibliotek, skulle därigenom bära rikare frukter.» Detta är första gången krav
på en gemensam accessionskatalog för Sverige framlägges i tryck. Tegnér
avsåg aldrig annat än en årlig katalog över nyförvärven gemensam för de
stora biblioteken i första hand, tydligen för att skaffa en fylligare överblick
över den nyare vetenskapliga litteraturen. I årsberättelsen för Lunds
universitetsbibliotek 1885, intagen i bibliotekets accessionskatalog för detta år,
återkommer Tegnér ånyo till saken: De otillräckliga anslagen nödvändiggöra
interurbana lån. När dessa börja komma i bruk kan nu icke med säkerhet
bestämmas, men det är alldeles tydligt, att de vid denna tid blivit en fast
institution, och han framhåller behovet av att i och för det interurbana
låneutbytet få kännedom om de olika bibliotekens förvärv, särskilt Kungl,
bibliotekets, som emellertid icke utgav någon accessionsförteckning i
motsats till Uppsala och Lund. »Att emellertid, säger han, öka antalet af
accessionskataloger med ännu en tredje för Kongl, biblioteket, skulle ur
många skäl knappast vara att tillstyrka. Deremot skulle en väsentlig
lättnad beredas dem, som anlita Sveriges allmänna statsbibliotek, om en för
alla gemensam, systematiskt ordnad förteckning öfver den årliga tillväxten
af utländsk litteratur utgåfves.»
I företalet till accessionskatalogens första årgång, författat av Tegnér,
redogöres för frågans vidare utveckling. I mars 1886 hölls en konferens i
Stockholm mellan bibliotekarien i Kongl, biblioteket H. Wieselgren, univer-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
