Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KARTKATALOGISERING 213
dessa kort har kommit till användning vid omordningen av Krigsarkivets
kartsamling. På det hela taget torde de få anses som praktiska ehuru
dyrbara.l
Det är emellertid klart, att alla samlingar ej hava behov av lika
utförliga kataloger. Vid moderna kartor kan för övrigt titelkopian högst
avsevärt förenklas.
Vi övergå nu till frågan om uppslagsordet. Som ovan påpekades var
titelkopian den fasta punkten vid all katalogisering, medan reglerna för
uppslagsordets bestämmande helt och hållet sammanhänger med katalogernas
art och det bibliografiska system, som man lägger till grund för
utarbetandet. Det gäller då att undersöka, vilka olika slags kataloger, som kunna
komma till användning vid kartkatalogisering.
Kataloger kunna vara av två olika typer: nominalkataloger (alfabetiska
författarkataloger) och realkataloger; den förra typen kan i jämförelse med
den senare även betecknas som en formell katalogtyp.
Vid kartorna spelar nu denna formella katalog icke samma roll som
vid böckerna. Redan begreppet »författare» är, när det gäller en karta,
ett obestämt begrepp. Författaren träder ofta tillbaka för de personer, som
antingen anskaffat det material kartan bygger på, såsom upptäcktsresande
och vetenskapsmän, eller som stått för det rent tekniska utförandet, såsom
utgivare och tryckare. Mycket oftare än vid böckerna är också
författarnamnet i kartornas titel utelämnat. Härtill kommer, att titlarna på dessa
anonyma kartor i de flesta fall äro av den art, att det formella
uppslagsordet är tomt och intetsägande. De många kartor, som skulle samlas under
uppslagsorden »Karta», »Map», »Atlas» el. dyl., skulle göra en dylik formell
katalog oöverskådlig.8 Ovanligt är ej heller, att kartor sakna varje titel.
En dylik karta kan icke på något sätt inlemmas i en nominalkatalog.
Av det sagda framgår, att grundkatalogen för en kartsamling måste
vara en realkatalog. Detta vill med andra ord säga: realkatalogen bör upp-
1 Jfr Praesent i ZentralbL, 1920, s. 29.
2 Man skulle här kunna invända, att uppslagsordet vid anonyma arbeten i
nominalkatalogen ej nödvändigtvis måste bestämmas efter formella synpunkter. Så använder t. ex.
Kungl, biblioteket för anonyma topografiska skrifter geografiska uppslagsord. Det bör
emellertid framhållas, att vi här ha att göra med ett principiellt felaktigt införande av reala
synpunkter i en formell katalog och att detta förfaringssätt icke innebär något annat än
ett erkännande, att vissa anonyma arbeten icke hava sin plats i en nominalkatalog. För
övrigt har denna metod även en nackdel däruti, att verkligt signifikativa titlar på anonyma
arbeten icke kunna komma till sin rätt, utan på sin höjd kunna vinna inträde i
nominalkatalogen i form av hänvisningar.
15 — 31443« Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1931.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
