Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230___________________________RECENSIONER________________________________
Trebst i Zentralblatt für Bibliothekswesen detta år, vilken nu i något
utvidgad form utgivits under titeln »Studien zu einer analytischen
Sachkatalogisierung».
Till grund för dessa principer ligger följande resonemang. Vid
inordnandet av en bok i ett bibliografiskt system måste man taga hänsyn till fem
olika moment: 1. Sachbegriff (själva ämnet för bokens behandling). — 2.
Wissenschaftsform (som betecknar den synpunkt, ur vilken detta ämne
behandlats). 3. Zeitbindung. — 4. Raumbindung och 5. Literaturform. För ett
arbete med titeln »Studien zu einer Geschichte der italienischen
Renaissancemalerei» äro alltså dessa moment följande: 1. Malerei. — 2. Geschichte. —
3. Renaissance. — 4. Italien. — 5. Einzelschrift.
När det gäller att uppgöra det bibliografiska systemet skola dessa moment
hållas noggrant skilda från varandra, vart och ett skall bilda sitt särskilda
system och i sin underordning under varandra böra de komma i ovan givna
ordning. För huvudsystemet skall alltså endast tagas hänsyn till
Sachbegriffe. De underordnade systemen böra dessutom i möjligaste mån göras
likformiga. Denna princip återfinnes som bekant i Dewey’s decimalsystem
samt ännu mer utvecklat i det intressanta system för de nya katalogerna för
Mainz’ Stadtbibliothek (varom ZeniralbL, 46, 1929, s. 406 ff.).
Då man härvid utgår ifrån en viss hierarkisk ordning mellan de olika
momenten, som man måste taga hänsyn till vid bokens inordnande i det
bibliografiska systemet, komma problemen i stor utsträckning att bli de samma
som möta vid slagordskatalogiseringen. Den lösning av svårigheterna, som
Trebst meddelar, är också analog med de principer som kommit till
användning vid utarbetandet av slagordskatalogen inom Kungl, biblioteket (jfr denna
tidskrift 1929, s. 160 ff.). De fem momenten motsvaras av de olika arterna
av slagord: huvud-, bi- och underslagord, geografiska bestämningar,
tidsslagord och formella slagord. För att skilja på Sach- och Wissenschaftsbegriff
eller på högre och lägre Sachbegriffe, vilket med författarens pittoreska
terminologi betecknas såsom bestämmandet av »den sykfähigen Begriff» (SyK
är förkortning för Systematischer Katalog), framställes dessutom av
författaren såsom en ledande princip: »Suche jedes sachbegriffliche Kompositum
unter dem Erstbestandteil des Wortes». Även denna princip är grundläggande
för Kungl, bibliotekets slagordskatalogisering. Intressant är att se, hurusom
Trebst kommer till detta resultat genom teoretiska resonemang, medan man
i Kungl, biblioteket utgått från rent praktiska hänsyn.
För de olika skikten i systemet användas i Dresdens katalog olika
färgade ledkort. Däremot har man icke sökt inpressa de olika grupperna i
ett siffersystem. Då katalogen vidare är helt skild från uppställningen,
erbjuder en eventuell omordning ringa svårighet.
Vad värdet av de teoretiska spekulationerna över den systematiska
katalogen beträffar, bör först och främst påpekas, att vi här mindre hava att göra
med ett nytt system till de öiånga föregående utan snarare med en viss
teknik for inordning. De framställda teserna implicera ju icke något visst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
