Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE LITURGISKA BIDRAG_____________________269
för gradualet till Västerås. Antagandet styrkes av två iakttagelser. För
det första härröra de tillvaratagna gradualbladen till stor del från
räkenskaper för Västmanland och Dalarna. För det andra utgöras omslagen till
åtta av de äldsta handlingarna i domkapitelsarkivet i Västerås just av blad
ur detta graduale. Dessutom påpekar Lindberg, att enligt en uppgift i en
visserligen opålitlig källa, nämligen »Peder S varts extractum» över
Västeråsbiskoparna, biskop Otto (1501 — 1522) lät utgå en ny mässebok för sitt stift.
Lindberg håller för möjligt, att gradualet är identiskt med denna mässebok
och tryckt senare än man hittills antagit.
Mot Lindbergs bevisföring och resultat vänder sig Hennerberg. Han
framhäver smärre skiljaktigheter mellan gradualet och Västeråsbreviariet
samt vissa likheter, som den förstnämnda källan uppvisar t. ex. med
Linköpingstraditionen. Detta gäller bl. a. för Anna-dagen den 26 juli;
Hennerberg kommer till det resultatet, att gradualet har gällt för hela Sverige.
Hennerbergs angrepp tillbakavisas av Lindberg. Man måste bedöma
gradualet efter de väsentliga kännetecknen, säger han, och dessa tala för
Västerås. Små varianter finnas även inom ett och samma stift; man
behöver bara jämföra Uppsalamissalet 1513 och Uppsalabreviariet 1496. Till
Lindbergs åsikt ha sedermera anslutet sig forskare som Carl-Allan Moberg
och Aarno Malin (Maliniemi).
Lindberg har ovedersägligen rätt i att likheter mellan gradualet och
Västeråsbreviariet finnas. De bestå just i det som är karakteristiskt för
stiftet. Riktigt är också, att en medeltida liturgisk källa måste bedömas
efter det väsentliga, till vilket här får räknas förekomsten av den eljest
sällsynta Davidssekvensen Ante mundum. Att olikheter uppträda inom ett och
samma stift, särskilt mellan missal- och breviarietraditionen, är känt för var
och en som sysslat med materialet. Ett gott exempel är Lund. Mellan
tryckningen av missalet och breviariet för detta stift ligga blott tre år och
ändå finnas icke så få avvikelser.
Man har hittills icke uppställt en fråga, som synes vara av betydelse:
Äro dessa båda källor, det omstridda gradualet och Västeråsbreviariet, de
enda representanterna för denna liturgiska tradition? Eller finnes någon
grupp, som bär samma prägel och som rimligtvis ansluter sig till samma
liturgiska centrum? Då skulle man ju få större möjligheter att bedöma icke
blott de båda böckernas inbördes förhållande utan även hela traditionen som
sådan och möjligen dess utveckling. Till en viss grad skulle även den faran
undanröjas, att man fäster för mycken vikt vid enskildheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
