Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 299
Schriften o. s. v. ha placerats bland sviten »böcker» i fall,, dat den svenska
katalogen använder s. k. ortsplacering. Å ena sidan har K. Humanistiska
vetenskapssamfundets i Uppsala skrifter placerats under Uppsala å avd. 3, medan
å andra sidan Universitetsbibliotekets Skrifter (Köpenhamn), Schriften der
Goethe-Gesellschaft, Schriften der Gesellschaft für soziale Reform m. fi.
liknande återfinnas bland »böcker» på sina resp. fack. Motivet är förmodligen,
att man icke velat låta den formella lydelsen av titeln avgöra, om
ortsplace-ring skall användas eller icke, utan att i de senare ex. sällskapets namn
fattats såsom ett slags innehållsbestämning till uppslagsordet. I analogi
härmed hava till gruppen tidskrifter förts sådana publikationer, vilka på grund
av titelns formulering enligt svenskt katalogiseringsbruk skulle ha förts till
acta, t. ex. Journal of the R. Statistical society, Göteborgs och Bohusläns
fornminnesförenings tidskrift, Upplands fornminnesförenings tidskrift m. fi.
Härigenom har avd. acta å specialfacken i hög grad reducerats, vilket
måhända bidragit att öka lätthanterligheten av katalogen, åtminstone för icke
biblioteksmän. Dock kunde t. ex. Bergens museums skrifter, som upptagas
å avd. 2 (Encyklopedi, Allmänna samlingsverk), lika väl ha upptagits å avd.
3 under Bergen, där institutionen i alla fall återfinnes med Årbok och
Årsberetning. Att i en tryckt katalog, avsedd att begagnas i främsta rummet
av icke biblioteksmän, försöka undvika ortsplacering (jag bortser här från
det officiella trycket) torde kunna betraktas såsom lovvärt. Det ter sig
onekligen främmande icke endast för lekmän att behöva söka t. ex. Schriften
der Deutschen Gesellschaft für Soziologie under Leipzig. Annorlunda torde
det förhålla sig med t. ex. Lunds universitets tvåhundrafemtioårsjubileum
1918, Die Universität Innsbruck, Universität Köln 1919-1929 (s. 82) m. fi.,
som enligt svenskt bruk givetvis skulle ha upptagits under orten och
institutionen. Det finländska tillvägagångssättet kan dock ha sina fördelar, då det
gäller sällskap, som egentligen icke kunna sägas vara bofasta på en viss
ort t. ex. Allmänna svenska prästföreningen. Länders namn såsom
uppslagsord äro i dylika fall endast nödfallsutväg. Fullständig konsekvens
beträffande sällskapskatalogisering torde vara omöjlig att uppnå.
Det alfabetiska registret är utarbetat efter samma principer som
registret i den svenska accessionskatalogen. Det upptager således alla författare
och engångspublikationer med s. k. anonyma uppslagsord. Däremot uteslutas
acta-publikationer av seriekaraktär och tidskrifter.
Den förträffliga korrekturläsningen och bibliografiska noggrannheten
bidraga till att katalogen gör ett synnerligen gediget intryck. Över huvud
vittnar den nu utgivna första årgången av Finlands vetenskapliga biblioteks
accessions-katalog om att redigeringen skett efter väl genomtänkta linjer, och
att de bägge redaktörerna, äldre underbibliotekarien E. Hasselblatt och yngre
underbibliotekarien I. Roos, redan från början fått ett fast och säkert grepp
om den svåra uppgiften att lägga första grunden till ett så betydande
katalogarbete.
Ruben Eriksson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
