Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
__________STRÄNGNÄS STIFTS KALENDARIUM UNDER MEDELTIDEN 91
tillfogad med senare hand, en av de många händer som skrivit tillägg. Även
Botvids namn 2S/i med åtföljande »festum terre» är tillagt med samma hand
och denna har ytterligare inskrivit Birgitta och Visitatio Marie. Jämfört
med stiftslängderna är detta kalendarium mycket rikt. Uppläggarens
ursprungliga stomme är franciskanskt betonad. Antoniusdagen 13/e och båda
Franciskusfesterna äro införda med röd färg.1 Man möter vidare ett danskt
inslag: påven Lucius’ båda fester å/s och 25/s, konung Knuds dies nat alis 1Qji
och hertig Knuds dies translationis 25/e.2 Maria Egyptiaca kan härröra från
både dansk och franciskansk påverkan.3 Kalendariet är skrivet före Birgittas
död. En anteckning med yngre hand om denna är införd S3/7, som dock ej
betecknas som fest.4 Bland yngre händer intressera förutom den ovannämnda
en som inskrivit Henrik 19/i som totum duplex, en annan som infört
samma helgons translationsdag ls/& och åter en annan som kompletterat
dominikanerfesterna med translatio Dominici 24/ö och med Vincentii 5/4.5 Det
är tämligen lönlöst att söka bygga teorier på denna brokiga längd.
Förmodligen har grundstommen utskrivits ur någon liturgisk bok från
Strängnäs, möjligen från en franciskansk, och ägarna ha tillsatt nya namn alltefter
intresse och behov.6 Dock är Eskil det enda svenska helgonet som uppföres
dels som hög fest, dels på den för hemstiftet, Strängnäs, säregna dagen,
varför kalendariet väl får anses stå i närmaste kontakt med detta stift.
Av ojämförligt större intresse är det kalendarium (X), vilket kan
sammanställas ur breviarietexten i codex Uppsala C 463. Denna är hopsatt
av flera delar och skriven av olika händer. Breviariet utgör ett ovanligt
tjockt kvartband. Texten är stundom på rasur, ej sällan äro flera blad efter
varandra omskrivna. Texten har ändrats, tillökats och ändrats igen. Här
tages endast hänsyn till det proprium sanctorum av breviariet, som med
någorlunda säkerhet kan framletas som det ursprungliga.7
1 Således franciskanerfesterna före 1253. Clare 12/s är tillfogat med senare hand.
2 Icke angiven som translatio.
3 Hon förekom i Roskilde och hos franciskanerna.
4 Som årtal nämnes 1372.
5 Kanoniserad 1455. Uppmärksamhet förtjänar, att Ansgar och David icke äro
upptagna, ehuru nya tillskott möta så sent.
6 I tabellen nr V. Jfr Södermannalagen ed. Schlyter, s. xiv.
7 Ställvis är detta omöjligt; sådana passager ha utelämnats i tabellen. Hela boken
är ett åskådligt exempel på, hur en liturgisk bok skrevs, innan stiftens och klostrens bruk
i detalj fastställts. Som i flera tidigare birgittinska kodexar får man intrycket, att
kompilatorn särskilt fäst avseende vid svenska helgon och skrivit av deras officier i så fullständig
form som möjligt, förmodligen i hela utsträckningen som de hade i centrum för
vederbörande helgons kult. Detta är här påfallande framför allt i officierna för Strängnäshelgonen
Eskil och Botvid. Jfr Den helige Sigfrid, 1931, s. 100, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
