Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 243
överflyttade till motsvarande institution i Posen, Han lät då i densamma
införa tvenne redan under Wilnotiden skrivna dramer, Philopater och
Félicitas, till vilka sedermera fogades flera andra stycken, dels författade av
honom själv, dels av andra ordensbröder. Även ett par smärre
tillfällighetsstycken fingo plats i volymen, vilken tyckes ha betraktats som ett slags
dramarkiv för Posenseminariet. De sista delarna av dess innehåll torde efter
Stender-Petersens sannolika antagande ha tillkommit på 1620-talet. När
svenskarna under Karl X Gustavs polska krig på sommaren år 1655 besatte
Posen föll den jämte större delen av jesuitkollegiets bibliotek i segrarnas
händer och kom slutligen år 1693 med Claes Rålambs boksamling till
universitetsbiblioteket i Uppsala.
De dramer som pater Cnapius och hans ordensbröder skrevo för sina
lärjungar i Wilnos och Posens jesuitskolor äga icke något högre poetiskt
värde, även om de visa en icke föraktlig formtalang och ådagalägga en
oförtydbar blick för sceniska effekter. Till innehållet ansluta sig samtliga
tämligen nära till de olika huvudtyper, som förefunnos inom ordensdramatiken.
Martyrtragedien, det historiska skådespelet med kristen tendens, det
kon-fessionellt-polemiska dramat och den dialektiska moraliteten äro alla
företrädda inom samlingen. Någon formell eller motivisk självständighet kan
av lätt insedda skäl icke konstateras. Det låg ju icke alls i vederbörande
författares avsikt att arbeta efter en dylik linje. Det religiösa och
pedagogiska intresset’ var förhärskande, det rent litterära däremot stod långt i
bakgrunden. Främst som exponenter för en idériktning och en kulturtyp äga
de av Stender-Petersen analyserade dramerna intresse, men detta är så pass
betydande att den utförliga behandling han ägnat dem därigenom kan anses
till fullo motiverad.
O. Wieselgren.
J. DEUTSCH, Die Bibliothek Herzog Philipps I. von Pommern. Greifswald
1931. 45 s. 8°. (Aus den Schätzen der Universitätsbibliothek zu
Greifswald, 6.)
Ett intressant bidrag till pommersk bibliotekshistoria har bibliotekarien
vid universitetsbiblioteket i Greifswald J. Deutsch offentliggjort i serien
»Aus den Schätzen der Universitätsbibliothek zu Greifswald», där han
avtryckt en förteckning över hertig Philip I:s av Pommern (f 1560) efterlämnade
bibliotek, anträffad i statsarkivet i Stettin bland handlingar rörande hertigens
testamente och kvarlåtenskap. Ehuru hertig Philip icke hör till de tyska
furstar under 1600-talet, som gjort sig särskilt kända för kärlek till böcker,
såsom hans kusin Otto Heinrich av Pfalz eller furstarna av Anhalt, har han
dock gjort sig mycket förtjänt om vetenskap och konst i sitt land och bl. a.
kraftigt understött universitetet i Greifswald. I sitt residens Wolgast samlade
han kring sig en skara lärda män, och det var också här som han grundade
sitt bibliotek. Då förteckningen endast upptager 103 verk i 105 band, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
