Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Från bok- och biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
RECENSIONER
är säkert alltför hård: det är att begära frukt av ett träd, som ännu ej
börjat blomma. — Vad som återstod efter den slutliga katastrofen kom ånyo
att tjäna vetenskapen. Efter flera års magasinering införlivades boksamlingen
med Kungl, biblioteket, där riksbibliotekarien Collijn påvisat förefintligheten
av dess grundstomme, rådsherren Hintelmanns donation.1 Efter ytterligare
några år sändes tryckeriets stilar till Åbo till förstärkande av dess förråd.
Men Dorpat fick vänta åttio år på ett nytt tryckeri. —
Det är mycket att beklaga, att denna bok, som innehåller så mycket
av intresse för svenskar, är avfattad på ett språk, som det minsta antalet
svenskar förstår. Den innehåller visserligen även en tysk sammanfattning,
som refererats i ovanstående rader, men denna är naturligtvis en klen
ersättning för den text, som förblir läsaren obegriplig. Det är därför mycket
att önska om också icke att hoppas, att Puksovs arbete översättes till ett
lättare tillgängligt språk. — I den rikhaltiga litteraturförteckningen saknas
ej blott Bacmeisters utan även Sommelii universitetshistoria, ehuru
åtminstone de utförliga bibliografierna i den senare väl icke äro utan betydelse
för kännedomen om Dorpat tryckeriets produktion. — Tilianders Compendiosa
semita är icke en lärobok i svenska för tyskar, utan tvärtom.
H. Holmberg.
FRAN
BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
Sverige.
Lnnd. Universitetsbiblioteket.
Den 5 april har kanslern för rikets universitet till
andre bibliotekarie utnämnt förste amanuensen i
Kungl. Biblioteket fil. dr Bror Olsson.
Norge.
Oslo. Universitetsbiblioteket.
Norske avdelings jubileum.
Den 1. januar 1933 var en dobbelt merkedag i
bibliotekets historie. Det var femti år siden loven
av 20. juni 1882 om gjeninnferelse av
avleverings-plikt til Universitetsbiblioteket av alle norske trykk
trådte i kraft og siden bibliotekets norske avdeling
begynte sin virksomhet. Norge hadde tidligere hatt
pliktavlevering i tiden 1815 inntil den liberale hånd-
verkslov av 1839, som ophevet alle band på
nærings-friheten, også fjernet grunnlaget for
avleverings-plikten. Farst efter 42 års forlcp lykkedes det
overbibliotekar Drolsum å få gjennemfart en ny lov
om pliktavlevering til Universitetsbiblioteket ved
å koble den sammen med en av bokhandlerne ansket
lov om et forlagsregister, hvori man kunde innfare
meddelelser om litterær eiendomsrett. Denne del
av loven fikk aldri praktisk betydning, mens
derimot den ännen del om pliktavlevering fremdeles
virker uforandret og danner grunnlaget for
bibliotekets norske avdeling. Denne avdeling blev
samtidig oprettet av Drolsum som egen tjenestegren
med 1 tjenestemann, men er nu vokset til å telle
1 fsrstebibliotekar, 2 bibliotekarer, 1
bibliotekassistent, 1 kontorassistent og 2 betjenter.
Avdelingens förste leder var J. B. Halvorsen,
fra 1883 til 1898, da han efterfulgtes av Hjalmar
1 NTBB, 1932: h. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
