Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några böcker ur Benedictus Olais bibliotek. Av O. Walde, Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 O. WALDE
almanacks-anteckningar och av Wigert i hans psykiatriska studie över konung
Eriks sinnessjukdom. Att de i det ena Uppsalaexemplaret av Johannes
Magnus gjorda teckningarna hade samme upphovsman, visade sig omedelbart,
och en närmare jämförelse med Kungl, bibliotekets Sabellicus bekräftade
detta till alla delar. Sabellicus är som bekant försedd framför allt med långa
utan sammanhang med bokens innehåll gjorda utläggningar i margerna av
konung Erik under hans sista fängelseår jämte noter och en del ritningar,
krigargestalter och andra figurteckningar, alltsamman åstadkommet med en
träpinne och i vatten utrört sot. Bläck och penna voro honom berövade
under hans sista levnadsår. Utom dessa med sot och vatten gjorda
anteckningar och ritningar förekomma i Sabellicus ett stort antal
marginalanteckningar av äldre datum, skrivna med samma gröna bläck som de i Johannes
Magnus-exemplaret och troligen från ungefär samma tid. Nu är frågan,
huruvida även dessa anteckningar och understrykningar i Johannes Magnus
härröra från fängelsetiden. Därom torde man ej med visshet kunna uttala sig,
men närmast förefaller det som de härleda sig från ett studium av detta
verk under en lugnare period i kung Eriks liv, och då han hade full
tillgång till alla slags skrivmaterialier, olika sorters bläck och pennor. Vad
som möjligen kan tala för att anteckningarna gjorts under de första
fängelseåren, då den avsatte konungen ännu av sin broder, kung Johan fick lov att
hava skrivmaterialier, skulle vara att han använt sig av Benedictus Olais
exemplar av Johannes Magnus och icke sitt eget, som blivit beslagtaget av
konung Johan. Av detta verk voro vissa exemplar dedicerade till påven
Julius II, andra till dåvarande hertig Erik och hans bröder, och det är väl
åtminstone högst sannolikt att Erik under sådana förhållanden direkt erhållit
ett av dessa dedikationsexemplar. Benedictus Olais exemplar innehåller
tillägnan till Julius II, och ett sådant hade redan 1555 kommit i Gustav Vasas
hand.1 Under alla förhållanden är det föga sannolikt att det här
avhandlade exemplaret varit tillgängligt för konung Erik under hans senare fängel-
1 I den av Benedictus Olai och Rasmus Ludvigsson 1568 uppgjorda förteckningen över
Eriks böcker är även upptagen en Cronica Olauj Swinefotz, varmed sannolikt avses
Johannes Magnus’ av brodern Olaus utgivna historia. Samma benämning förekommer i ett brev
från Gustav Vasa till sönerna Erik och Johan, daterat Vadstena den 4 maj 1555, vari han
meddelar att han till dem överskickat ett exemplar av ’M. Oluffz Svinefottz crönicke’ med
begäran att de ville noga genomläsa densamma. Att det i varje fall här är fråga cm
Johannes Magnus’ Historia de omnibus Gothorum Sveonumque regibus och icke Olaus Magnus’
Historia de gentibus septentrionalibus framgår av sammanhanget. Brevet innehåller
våldsamma utfall mot Olaus Magnus i konungens expressiva ordval. Han påpekar ock i slutet
av brevet att Olaus Magnus här icke riktat den tryckta dedikationen till hertigarna, som
fallet varit i ett tidigare erhållet exemplar, utan till ’sinom affgudh påffven ete’ (Gustaf
I:s registratur; 25, s, 185 f.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
