Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Carl Björkbom: Biblioteksfotografering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIBLIOTEKSFOTOGRAFERING
Av
C. BJÖRKBOM, Stockholm
FOTOGRAFERING av böcker och handskrifter innebär icke något
specialproblem inom fotograferingskonsten, och har även förekommit
alltsedan fotograferingens första tid. En av de första pionjärerna
på detta område, Fox Talbot, utarbetade 1840 en metod, »photogenic drawing»,
för reproducering av handskrifter, gravyrer m. m. Redan tidigt gjordes även
fotolitografiska reproduktioner av böcker och handskrifter.
Det var emellertid först på 1870-talet, som fotograferingen fick en större
användning inom biblioteken. 1877 inrättades den första fotografiska ateljén
inom ett bibliotek, nämligen i Bibliothèque Nationale i Paris. Några år senare
fick även British Museum i London en dylik. I intetdera fallet anskaffades
fotografisk apparatur eller anställdes utbildad personal, utan lokalerna stodo
endast till forskarnas disposition, antingen de själva utförde arbetet eller
vidtalade en fotograf.[1] I årsberättelsen för 1882 meddelar Bibliothèque Royale
i Bruxelles, att man under året ofta på anmodan av forskare gjort
fotografiska reproduktioner av handskrifter och sällsynta tryckalster, och tillägger,
att detta förfaringssätt mer och mer kommer till användning. Två år senare,
1884, påpekade dåvarande föreståndaren för bokavdelningen inom British
Museum, R. Garnett, vid ett möte i den engelska Library association såsom
ett önskemål, att alla större bibliotek skaffade sig egna fotografiateljéer.[2]
I början av detta århundrade var intresset för fotograferingen inom
biblioteken mycket stort, särskilt efter den stora biblioteksbranden i Torino,
1905, där så många oersättliga handskrifter blevo lågornas rov. Samma år
anordnades i Liège en internationell kongress, som hade
[1] É. Chatelain i Revue des bibliothèques, 1 (1891), s. 225—241. — British Museums
bibliotek fick först 1926 egen fotograf.
[2] R. Garnett, Essays of librarianship (London 1899), s. 234 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1934/0203.html
