Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Recensioner - Fritz Milkau: Handbuch der Bibliothekswissenschaft, Bd 2. Lpz 1933. Av Samuel E. Bring - Arundell Esdaile: National libraries of the world. Lond. 1934. Av Wilhelm Munthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER 215
hört de militära organisationer och institutioner, vilka måst upplösas i följd
av bestämmelserna i Versaillesfreden.
Andra bandet av Milkaus handbok avslutas med kapitlet »Internationale
Beziehungen», författat av nuvarande generaldirektorn för Preussische
Staatsbibliothek Hugo Krüss, som själv varit en flitig deltagare i de senaste årens
livliga internationella samarbete på biblioteksväsendets område. Med
utgångspunkt från den 1817 på initiativ av universiteten i Marburg och
Breslau bildade Akademischer Tauschverein redogöres här i korthet för
utvecklingen av det internationella utbytet av akademiska skrifter och statliga
publikationer. Måhända hade det icke varit ur vägen, om författaren i detta
sammanhang ägnat någon liten uppmärksamhet åt förhållandena i Norden.
Köpenhamns universitet var säkerligen den första institution utanför
Tyskland, som anslöt sig till Akademischer Tauschverein. Det skedde redan
1817, och året efter anmälde sig Lunds universitet som medlem i den tyska
föreningen. Och långt innan denna bildades, existerade i vårt land ett
commercium literarium mellan de svenska universiteten, ehuru någon
organisation för dess stödjande och verkställande icke kom till stånd, utan
utbytet försiggick i mera fria former. Och de internationella
bytesförbindelserna ha ju länge med förkärlek odlats av Universitetsbiblioteket i Uppsala,
som därutinnan intager en särställning bland hela världens
universitetsbibliotek. I fortsättningen av sitt bidrag behandlar Krüss de internationella
bok- och bibliotekskongresserna (den första i New York 1853), de nationella
bibliotekariesammanslutningarnas bildande (den äldsta American Library
Association 1876) och de mål som dessa arbeta för. I sammanhang därmed
lämnar han en välkommen förteckning över de många bok- och
biblioteks-tidskrifter, som existera, och de år som de startats. Man saknar bland dessa
det svenska Biblioteksbladet, som kunde ha försvarat sin plats likaväl som
den danska Bogens Verden. I slutavsnittet har Krüss ägnat en skildring åt
återuppbyggandet av de genom världskriget förstörda internationella
förbindelserna, åt Internationaler Verband der Bibliothekarvereine,
Världskongressen för biblioteksväsen och bibliografi i Rom 1929 och de olika kommissioner
och konferenser, som tillkommit på initiativ av och som arbeta i nära
anslutning till Nationernas förbund. I denna redogörelse nämnes ofta denna
tidskrifts redaktör. Men varför har han icke fått behålla den rätta initialen
på sitt förnamn?
Samuel E. Bring.
Arundell ESDAILE, National libraries of the world. Their history,
administration and public services. London: Grafton & Co., 1934. 386 s. 8°.
Når British Museums næstkommanderende, redaktøren av Library
Association Record og av The Year’s Work in Librarianship skriver en bok om
verdens nasjonalbiblioteker, vil den naturligvis bli grepet med store forvent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
