Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVID HULTIN †
133
veckan. Antalet besök i läsesalen steg till ca. 1,000 om året, hemlånens
antal var 3,500—4,000. Bibliotekets årsanslag för inköp och inbindning var
12,000 fmk och de inhemska tryckeriernas leveranser stego till 300—350
nummer per år. Det hela gick alltså i en mycket liten skala.
Hultin började såsom alla andra på låneexpeditionen och verkade sedan
under många år inom olika avdelningar av biblioteket. Hans jämna hand-
stil, lätt att igenkänna, återfinnes både i den utländska avdelningens special-
kataloger och i vissa av handskriftsavdelningens kataloger. Hans huvudin-
tresse var dock inriktat på den inhemska och nordiska litteraturen, och som
vicebibliotekarie ålåg honom vården av bibliotekets Fennica-avdelning. Det
arbete han där utförde från 1903 till sin avgång 1926 var mycket betydande.
Hans företrädare hade påbörjat en ny systematisk uppställning och signering,
som hade sina teoretiska förtjänster men i praktiken visade sig alltför kom-
plicerad. Arbetet härpå hade synbarligen på denna grund avstannat och
Hultin genomförde med stor energi och aldrig slappnande flit en ny syste-
mastisk uppställning, som var betydligt enklare än den, han tagit i arv efter
sin företrädare. Den bildar fortfarande grunden för Fenica-avdelningens
uppställning, med modifieringar på vissa punkter, som gjort den mera elas-
tisk. Personligen icke blott ledde Hultin arbetet utan han utförde en mycket
stor del av omställningen själv, och under hela den tid, han stod för Fennica-
avdelningen, skötte han om uppställningen av nykomna böcker och även
om småtryckets systematiska inordnande i kapslar. Endast tack vare hans
utomordentliga flit, förenad med den rutin som åren givit, kunde detta arbete
bliva utfört oaktat de inhemska tryckerileveranserna år för år växte med
allt större fart för att efter 1918 bliva nästan lavinartad, så att år 1926 173
tryckerier levererade 11,000 tryckalster. Kontrollen av tryckerileveranserna
blev även under Hultin noggrannare och effektivare än tidigare.
Vid flera tillfällen anförtroddes honom bibliotekets högsta ledning, dels
under den vakans som uppstod vid prof. Bolins avgång, dels under de perio-
der då bibliotekets chef av riksdagsarbete eller andra orsaker var förhindrad
att sköta sin tjänst.
I nära samband med verksamheten vid biblioteket står en stor del av
Hultins litterära produktion. Hans intresse var inriktat på lärdomshistorisk
forskning och bland resultaten av hans studier i inhemska och svenska bi-
bliotek och arkiv må nämnas licentiatavhandlingen Torsten Rudeen (1902)
samt Den svenska vitterheten i Finland under Stormaktstiden (1904), Fin-
lands litteratur under frihetstiden I (1906), Bet ekonomiska tidevarvet i Fin-
lands litteraturhistoria (1910), Gustaf Filip Creutz (1913) och Borgå Gym-
nasii historia I—II (1920—23). Inom Svenska Litteratursällskapet i Finland
utförde Hultin en betydelsefull gärning som dess sekreterare 1895—1935.
Det kärvordna arbetet på biblioteket övergav Hultin icke vid sin av-
gång 1926. Bibliotekets rikhaltiga samlingar av inhemskt skillingstryck voro
ordnade i flera olika serier och mycket ofullständigt katalogiserade. Hultin
uppgjorde en noggrann förteckning över dessa efemära tryckalster och ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
