- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXIV. 1937 /
24

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

24

EDVIN BÄCKMAN

man använda halvustav (poluustav) huvudsakligast av ekonomiska skäl.
På grund av det växande behovet av böcker ej endast för kyrkligt bruk
utan även för att tillfredsställa rent litterära behov var man tvungen att
skriva snabbare. Halvustaven kan sålunda betraktas som skrivarstilens
utveckling mot hantverksmässighet, då skrivarna ju började arbeta på
beställning och till avsalu. Den är bekvämare och tydligare än ustaven,
bokstäverna äro mindre, enklare och förkortningarna flera. Oftast är stilen
lutande. Så småningom förvanskades den stränga, högtidliga ustavskriften
allt mer och ledde i 15:de—16:de seklen över till den s. k. skoropis
(current-skriften), som var allmänt i bruk ända tills den civila eller borgerliga stilen
infördes för att slutligen utformas till den ryska skrivstil som i dag
användes. För att fullständiga bilden av denna den ryska handskriftsstilens
utveckling må ytterligare framhållas, att den ryska ortografien liksom även
bokutsmyckningen under halvustavens epok undergick stora förändringar
på grund av ökat inflytande från den sydslaviska kulturvärlden. Ännu
en egendomlighet i den ryska handskriftsstilen må det tillåtas mig att
påpeka. Samtidigt som det sydslaviska inflytandet börjar göra sig gällande,
kan man i de ryska handskrifterna skönja ett nytt element, ett särskilt
skrivmanér, som ger den ett vackert dekorativt inslag. Detta är den s. k.
»vjaz’»-ligaturen. Man låter bokstäverna fläta sig in i varandra, medan
tomrummen mellan dem utfyllas med dekorativa motiv, så att det hela ger
bilden av ett sammanhängande ornament. Denna från Byzans
härstammande dekorativa skrivstil nådde sin högsta fulländning hos de slaviska
folken, vilka i sitt 36 bokstäver omfattande alfabet (kirillitsan) hade rika
möjligheter att använda densamma. I Ryssland börjar ligaturen användas
i slutet av 14:de seklet och når sin blomstringsperiod under 15:de seklet.

Här följande kortfattade notiser om ryska avdelningens handskrifter äro
hämtade ur prof. Boris Silversvans i obearbetat ryskspråkigt manuskript
föreliggande anteckningar, vilka genom hans för några år sedan timade
frånfälle tyvärr icke hunno slutredigeras till tryckfärdigt skick.

De flesta av den ryska avdelningens handskrifter härstamma från 17:de
och 18:de seklen. Ett visst intresse erbjuda några nummer i siden,
sammet och brokad inbundna hyllningskväden av olika poeter, i djupaste
underdånighet författade och dedicerade till kejsar Paul I och storfurst
Konstantin Pavlovič. Bland handskrifter av äldre datum finnes en i de
ryska handskriftsbeskrivningarna hittills okänd fullständig översättning av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1937/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free