- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årg. XXIV. 1937 /
28

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

28

EDVIN BÄCKMAN

Då en översikt av den ryska avdelningens samlingar av tryckalster på
grund av deras omfång ju måste gestalta sig mer eller mindre summarisk,
torde en presentation av desamma lämna det bästa utbytet, om den
förbindes med en kortfattad framställning av de viktigaste skedena i den
ryska boktryckarkonstens historia.

Först i mitten av 16:de seklet tryckas de första böckerna i Ryssland,
hundra år efter det Gutenberg gjorde sin uppfinning. I de övriga slaviska
länderna voro redan långt tidigare tryckerier i verksamhet. I Krakau,
Cettinje, Prag, Vilna o. a. orter ävensom i Italien och på Balkan trycktes
böcker med kyrkslavisk skrift redan i slutet av 15:de och början av 16:de
seklen. Sporadiska försök att införa boktryckarkonsten i Ryssland gjordes
redan i slutet av 15:de århundradet, bl. a. av den i Sveriges och Finlands
bokhistoria kände lübeckske boktryckaren Bartolomaeus Ghotan, men
jordmånen var då tydligen ej ännu tillräckligt förberedd. Dessa försök bidrogo
dock till att intresset för västeuropeisk kultur bland dåtidens bildade
kretsar i Moskovitten stimulerades. Tsar Ivan IV var trots allt en för sin
tid rätt upplyst person, som strävade att anknyta kulturella förbindelser
med det övriga Europa, främst Tyskland. Till hans närmaste omgivning
hörde sådana västeuropeiskt orienterade personer som melropoliten Makarij,
furst Kurbskij, den ryktbare novgorodske popen Sylvester, känd för sina
germanofila tendenser, Maxim Grek, den store språkgranskaren och
översättaren, som i sin ungdom hade vistats i Venedig och kände Aldus
Manu-tius, o. a. År 1552 sände danske konungen Kristian III till Moskva en man
vid namn Hans Missenheim i speciellt uppdrag att försöka övertala tsaren
att anamma och införa protestantismen i Ryssland. Missenheim medförde
en bibel och några böcker om den nya läran. I händelse tsaren skulle
omfattat den danske konungens förslag, var det meningen att dessa böcker
skulle översättas till ryska och tryckas i några tusen exemplar. Huru
tsaren personligen förhöll sig till detta förslag är ej känt. Men detta
försök liksom även de tidigare försöken alt under pretext att införa
boktryckarkonsten i Ryssland bedriva protestantisk eller katolsk propaganda
voro naturligtvis dömda att i det konservativt-ortodoxa Ryssland misslyckas.
Det var helt andra bevekelsegrunder, som ledde tsaren på tanken att
inrätta ett statligt tryckeri i Moskva. Främst var det för fyllandet av det
ökade behovet av kyrkohandböcker för det kort förut inkorporerade förra
vidsträckta kasanska tsardömets nya kyrkor, ävensom nödvändigheten att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:14:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1937/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free