Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
I.. SJÖDIN
sin historia anakronistisk. Yiil kunde konungen ge honom i uppdrag att
i en historisk framställning med aktuellt, tendensiöst syfte skildra
händelser ur sin egen historia1, men att skriva en konungs historia, det var
enligt renässansens uppfattning förbehållet åt eftervärlden.2
I den bekante Stockholmskyrkoherden mäster Hans Ofceghs berättelse
om konung Gustavs död, skriven kort efter denna händelse, står: »hvilket
11. K. M:lz crönika granneligare föi malandes varder».8 Därav framgår, att
krönikan då e] var färdig. Notisen gör intryck av att gälla ett arbete,
som — i likhet med Arepredikan och mäster Hans’ egen relation — skrevs
(ill hugfästandet av den avlidne konungens minne.
En komparativ undersökning av Peder Svarts olika framställningar i
sina historiska skrifter av samma eller närbesläktade temata visar, att
krönikan är den sista länken i hans författarskap. Därtill ämnar ]ag i
annat sammanhang återkomma.
»Gensvaret är veterligen det enda av Peder Svarts arbeten, som av
samtiden befordrades till trycket. Del utkom i tvenne upplagor, båda med
tryckåret 1558. Vilkendera är äldst, därpå har svaret redan givits.4 Av
den första upplagan finnes ett hittills e] uppmärksammat fragment av
originalmanuskriptet." Det omfattar blott »Beslutt» — den sista
avdelningen — och är skrivet med två stilar.6 Med den ena lia de första elva
1 Det var ju fallet med Gensvaret: redan tidigare hade bl. a. Olavus Petri fatt ett
liknande uppdrag. I det senare fallet avsågs en sammanhängande skildring av Sveriges historia
fr. o. ni. Christiern Tyranns regemente t. o. m. Dackefejden. På sätt och vis skulle eller
kunde det lia blivit en skildring av det äldre skedet av Gustav Vasas historia. Men
uppdraget grupperade sig kring vissa av konungen angivna ämnen; denne talar i det bekanta
brevet ej heller om sin historia utan om de »Historier soin os tilkomma» och samme
Historier eller Crönicker». Peder Svarts skildring är däremot lagd på ett annat plan.
Han börjar med konungens födelse, framställningen är biografisk.
2 I Danmark uppdrogs strax efter Christian JII:s bortgång åt ett par — i vår källa ej
namngivna — personer att skriva lians historia (Cragius, Annalium libri VI, s. 421). —
Sedan det nationella konungadömet i Sverige återupprättats, omlades även under påverkan
från den inträngande renässansuppfattningen vår historieskrivning. Författade man förr
rikskrönikor med löpande framställning av de märkligaste historiska händelserna, skrives
nil vår historia inom ramen av konungabiografier. Strömkantringen spåras i Göran Gyltas
krönika samt mycket typiskt — i Laurentius Petris krönika.
8 Historiska Handlingar, 20. s. 121.
4 A. Nelson, Peder Smarts Gensvar 1~>ÖS; i: Uppsala universitetsbiblioteks minnesskrift
l(i’2t—-1921, s. 13!)—1G6. Kör Nelsons åsikt tala. såvitt jag kunnat se, alla inre kriterier.
5 I) 502 å Kungl, biblioteket.
11 Ingen av dem är identisk med någon av skrivarehänderna i Arepredikan och krönikan.
Det talar även för att de avfattats vid olika tider. Manuskriptet har två papperssorter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
