Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
127
Hovrådet H. Bohatta i Wien har gjort sig känd genom utgivandet av
flera bibliografiska arbeten över liturgiska tryck, som ofla anlitas av
forskare på detta speciella område. Hans mest bekanta äro »Bibliographie
der Livres d’heures des XV. u. XVI. Jahrhunderts», varav första upplagan
utkom 1909, den andra 1929, »Liturgische Bibliographie des XV.
Jahrhunderts. Mit Ausnahme der Missale und Livres d’heures» (1911),
samtliga tryckta i Wien, samt den reviderade och utökade upplagan av Weale,
»Catalogus missalium», utgiven på Hiersemanns förlag i Leipzig 1929.
Bohatla har nu givit sig i kast med den stora uppgiften att utgiva en
bibliografisk förteckning över samtliga tryckta breviarier från liden 1501
—1850, som kommit till hans kännedom. Inkunabeltidens breviarier har
han förut upptagit i sin »Liturgische Bibliographie», som emellertid nu
gjorts överflödig genom avdelningen Breviarium i femte bandet av
»Gesamtkatalog der Wiegendrucke», till vilken Bohatta i sin nya bibliografi endast
gör korta hänvisningar. Här bör också nämnas, att Bohatta är en av
utgivarna av »Deutsches Anonymen-Lexikon 1501—1850», Bd I—VII.
Weimar: Gesellschaft der Bibliophilen, 1902—1928.
Bohattas breviariebibliografi grundar sig dels på autopsi, dels, och till
största delen, på excerpter av äldre kataloger, mera sällan har han använt
de talrika liturgihistoriska verk, som numera stå forskaren på detta
område till buds. Bohatta har utgivit en mycket förtjänstfull kalalog över
hertigens av Parma på Schwarzau bibliotek, det säkerligen på liturgiska
tryck rikaste privata bibliotek, som existerat. Deila bibliotek är numera
försålt och håller på att skingras. Här har han kunnat hämta många
av de beskrivningar han gjort över sällsynta, ofta unika breviarier.
Tyvärr måste man om Bohattas nu föreliggande bibliografiska verk, som av
förlaget erhållit en mycket påkostad utstyrsel, säga, all de tryckta källor,
varur han hämtat det största antalet av sina notiser, äro föråldrade och
att han icke lagit tillräcklig hänsyn till modern bibliografisk litteratur.
Hade ban så gjort, skulle många oriktiga uppgifter hava kunnat
elimineras. En annan anmärkning av mera principiell betydelse är, att ban
icke klart och tydligt definierat begreppet breviarium. Vid sidan av
det s. k. Vollbrevier, breviarium plenum, har ban också i sin förteckning
medtagit delar av breviariet såsom diurnale, noclurnale o. I. I vilken
utsträckning detta i avseende på fullständighet skelt, låter sig icke ulan en
grundlig efterforskning avgöras. Men även bön- och tideböcker, missalen
m. m. hava blivit upptagna av Bohatta som breviarier. Detta misslag har
oftast sin grund i de antikverade källverk han anlitat.
Bohatta har i föreliggande bibliografi förtecknat icke mindre än 2,891
tryck, som han fördelar på tre huvudgrupper: Breviarium Romanum,
ordensbreviarier och stiftsbreviarier. Ordensbreviarierna fördelas återigen
på fyra avdelningar: Canonici reguläres, ordines monastici, ordines mendi-
9* —38131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
