Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTOFER ANDERSSONS OCH GÖRAN GYLT AS KRÖNIKOR 147
Han var bestämd motståndare till det tyska inflytandet i styrelsesättet och
såg i en förbindelse med Danmark den nödvändiga motvikten. Hans
intresse för unionen framgår av rubrikerna till hans krönika — att
Kristofer författat manuskriptet till D 378—380 och till den av Stephanius
omtalade B 15 är intet tvivel om —, där unionstidens regenter fått ordningstal
i relation till unionsavtalet. En del (Teil) handlar om drottning
Margareta, »de tre rikenas första regent före förbundet», en annan om Sten
Sture, »den tredje gubernatorn i Sverige efter förbundet», en om konung
Hans, »den tredje konungen i de tre rikena efter förbundet» etc. De flesta
av Kristofers rubriker återkomma i Gyltas krönika.
Då Kristofer lämnade Sverige 1543 hade han kanske inte med sig sina
papper, men hans familj kom snart efter, medförande den lösa egendomen.
Bland handlingarna i hans privatarkiv fanns tydligtvis ett exemplar av
Olavus Petris könika, som Kristofer bör lia fått i Örebro 1539—40, då han
satt med i rätten som skulle döma Olavus Petri och Laurentius Andreae.1
Då Kristofers krönika slutar med 1512, är det troligt, att Olavus 1539
hunnit lika långt. Det finns nämligen exemplar av Petris krönika, som
sluta med 1512 eller visa ett avbrott i skrivningen vid detta år.2
Mycket tyder på, att Kristofer Andersson förberett sin krönika i Sverige.
Han har tagit avskrifter av dokument i det kungliga kansliet, där han
gick fritt som han ville. Olavus Petri fick ibland avskrifter från kansliet,
och Kristofer kunde därför följa hans arbete och få intresse för historisk
forskning, om han inte skulle ha haft det förut. Han hade dock studerat
vid Melanchtons akademi. Efter 1540 torde kansliet ha varit slängt för
Olavus, men Kristofer kunde fortsätta alt samla material till sin krönika.
Lånade han rent av hem originalbrev, som sedan medföljde hans
tillhörigheter till Tyskland? Fredsavtalet med ryssarna 1510 är som nämnt känt
endast i avskrifter, som i flera punkter avvika från Kristofers redogörelse
för avtalets tillkomst, ryssarna i Stockholm, storfurstens namn elc. Ett
oblitt öde har lämnat åt oss Kristofers arbete endast i mindre goda
avskrifter, men vi kunna i flera fall komplettera 1600-talsavskrifternas
otydligheter och uteslutningar efter Gyltas manuskript, som inte blott i
uppbyggnaden utan även i detaljer kopierar Kristofers förlorade original.
1 Handlingar från rättegången med Olaus Petri och Laurentius Andreae i Örebro 1539
—40, i: Kgrkohist. årsskr., 10 (1909), Meddelanden och aktstycken, s. 55.
2 KB, Stockholm: D 14, dat. 1591, slutar 1512; I) 417, dat. 1587, har slutat vid 1512 men
är senare fortsatt, troligen av samma hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
