Boken om Stockholm i ord och bild / 15 (1904) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Stockholm vaknar, af Gustaf Janson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afskräde samlas omsorgsfullt i små högar, färdiga att
forslas bort. Öfverallt låta dessa beskäftiga karlar
sina kvastar glida öfver trottoarer och körbanor, fot
för fot skrida de vidare och lämna så litet som
möjligt oputsadt bakom sig.

Gatsopare.

På hufvudgatorna och några af de större platserna
skramla vidunderliga maskiner, dragna af en eller två
hästar långsamt åstad, rörande upp väldiga dammoln
eller stänkande gyttja omkring sig. Och hvar de
dragit fram, lägga sig långa, smala ränder af de
oundvikliga soporna, som alltid regelbundet köras bort hvarje
morgon för att lika säkert finnas där igen nästa kväll.
Den, som icke sett de långa järnvägståg, hvilka
dagligen från flere olika stationer släpa bort smutsen, skall
det förefalla otroligt, att så mycket kan finnas. Och likväl är
det ett taktum lika obestridligt som att den minsta regnskur
under sommaren eller ett töväder under vintern förvandlar
Stockholms flesta gator till dyiga strömdrag, som det är hardt när
otänkbart att passera utan risk för kläderna. Hvarifrån
smutsen kommer är omöjligt att uppgifva, den föres bort, och den
finns där ändå.

Och medan detta försiggår höjer sig solen,
oberörd af renhållningsmanskapets sisyfusarbete.
Strömmens vågor glittra i de första strålarnes varma sken,
måsarna skria, Mälarens stränder framträda ur
dimmorna allt efter som skuggorna maka sig undan, och
äfven Nybrovikens gråa vatten erhåller en ljusare
färgton. En och annan vandrare kryssar mellan dammolnen
på väg till ett tidigt arbete, och oväntadt skär från
Kungsholmen en ånghvisslas gälla signal genom
morgondisen. Där ute i den västra stadsdelen vaknar man
först, och en flock arbetsklädda män skynda raskt till
fabriken, bakom hvars portar de försvinna för den
dagen. Men ännu är det för tidigt att göra några
iakttagelser, hela Stockholm ligger i sin ljufvaste sömn,
utan en aning om, hur vacker staden kan vara denna
tid på dygnet.

Tidningsgumman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>