- Project Runeberg -  Boken om Stockholm i ord och bild /
458

(1904) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hos pantlånaren, af Ninian

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sagan om gudagalten Sehrimner, som åts upp hvarje kväll,
men åter hvarje morgon grymtade frisk och kry, gick igen i
detta bylte, hvars mission jag nu lyckades fundera ut.

Det var nämligen lilla fruns och hennes mans helgdagskläder,
som sålunda hämtades för att pryda öfver söndagen, men åter
skaffa bröd på måndagen.

Med pantlånaren, som trots sitt vitce genus icke är något
flinthjärta, har jag sedermera så småningom, under det jag köpt en
och annan småsak, formerat bekantskap. Det kan vara
intressant att tala med en, som är så gammal i gåle och sett så många
af lifvets skuggsidor.

— De flesta panter bli väl aldrig igenlösta? undrade jag.

— Ibland är det nog si och så med den saken. Om herrn
kommer in här, så skall herrn få se bland mycket annat en hel
del ganska dyrbara panter, som förfallit och som ingen tycks
fråga efter.

Jag befann mig i ett sannskyldigt museum, bland guld och
silfver, konstnärligt snidade, förgyllda pendyler, violiner,
drag-harmonikor och byxor, epåletter, sablar, värjor, revolvrar, kaskar,
pickelhufvor och sporrar m. m.

Äfven fanns där en ovanligt vacker och gedigen silfverpjäs
med inskrift:

»Till makarne X. på deras högtidsdag från kamrater vid»
(här följde namnet på en mycket bekant institution).

Denna tingest, gifven af vänskapen, skulle helt visst ha
berättat en sorglig saga, om den kunnat tala. Men det kunde den
ej, fastän »tala är silfver»; och därför blef alltsammans en gåta.

— En dag för omkring ett år sedan, berättade pantlånaren,
inkom hit en ung herre, som i fönstret sett ett guldarmband med
en däri infattad miniatyrbild. Det var ett litet enligt amerikansk
metod färglagdt fotografi af en ung flicka.

Sedan han länge och noggrannt betraktat bilden, sporde han,
om jag kände originalet. — Och händelsevis gjorde jag det.

Hon är en fattig, men mycket aktningsvärd flicka, upplyste
jag. Hon bor i n:o 18 X-gatan och förtjänar ett torftigt uppehälle
åt sin mor och sig genom att brodera och sy monogram. De båda
kvinnorna ha sett bättre dagar, men på senare tider ha de blifvit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Jan 23 16:36:07 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokomsto/0461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free