Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En promenad rundt Djurgården, af Albert Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En promenad rundt Djurgården.
Af ALBERT ERIKSSON.
»1% IW ånggifte står icke högt i kurs i de kristna länderna och
I \ I det är kanske så godt det. Men om staden ingår
tve-gifte med skogen och sjön, har ej ens den allra
kristligaste någonting att invända däremot. Hvar och en vet, att det
blir vackra och friska barn af dylika äktenskap.»
Det var en landskaps- och människomålare, som yttrade det
åt mig en dag, då vi vandrade Strandvägen framåt på väg utåt
Djurgården. Jag förmodar, att ‘han i denna något tillkrånglade
form ville uttala den lika enkla som gamla sanningen, att en
stad ligger bäst, när den ligger vid sjön och har skogar i sin
omedelbara närhet.
»Ja,» fortsatte han, »tycker du ej som jag, att Djurgården
är en förtjusande konkubin åt den där gamle herrn, som i
längden skulle finna det fördömdt tråkigt i sitt ständiga sida vid sida
med sin vattengemål?»
Jag protesterade icke mot hans uppskattande af den härliga
Djurgårdsnaturen, men jag kunde ej underlåta att påpeka det
egendomliga i att han, som dock var gammal stockholmare, gjorde
»Mälardrottningen» och »den sköna synderskan» till herre och man.
»Det ger jag så många som flyger och far,» svarade han, »det
är mycket bättre logik i att göra staden till maskulinum —
åtminstone i det här sammanhanget.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
