Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några ord om våra banker och pengar. Studie af Axel Kerfve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Affären tycktes lofva godt för framtiden; men så kom
grundläggaren på den idén att år 1661 utsläppa ett slags
depositionsbevis, s. k. »kredit sedlar» — de facto Sveriges första
pappers-mynt. — Och detta gjorde han snart i sådan mängd, att banken
ej mäktade inlösa dem alla.
Krisen kom i sept. 1668.
Palmstruchska banken inställde sina betalningar, och
grundaren fick sota därför med dom på landsflykt samt förlust af
adels-skap äfvensom att mista lifvet, om han ej mäktade att ersätta
bristen. Som man ser en långt strängare lagskipning än den,
hvilken existerar för liknande fall i våra dagar.
Palmstruchska banken blef emellertid det senapskorn, som
skulle gifva talrika frukter.
Samma år redan, som den banken gjorde kullerbytta,
grundades på dess spillror Biksens Ständers Bank, så att säga
framtvingad af allmänna opinionen.
Samhället hade nämligen hastigt nog lärt sig inse, att en
bankinstitution — rätt administrerad — måste vara till stort
gagn för affärslifvet i dess helhet. Och med sagda år börjar
•egentligen svenska Riksbankens historia.
Att följa dess öden i mer ingående granskning, skulle här
föra oss för långt.
Vi måste här nöja oss med några kortfattade utkast och
vilja då a priori nämna, att denna bank — samt finska
stats-banken — äro de enda bland dylika inrättningar i världen, som
styras af folket själf t genom dess representation, här Riksdagen.
Men i begynnelsen, då ståndsriksdagarne ännu funnos, var
det blott adeln, presterna och borgarne, som sysselsatte sig med
affären i fråga, under det att bondeståndet höll sig undan på
grund af någon kanske icke så alldeles obefogad misstro mot
institutionens soliditet.
Denna misstro försvann visserligen snart nog. Men såsom
uttalad, blef den orsak till, att »bönderna» ej fingo ett ord med
i »riksbankslaget» förr än år 1800! Efter
representationsförändringen i juni 1866 finns det ju officiellt inga »bönder». Men
nog är det visst, att landtmannaklassen ej är den, som har minst
att säga i våra dagars Riksbank, hvars öfverstyrelse består af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
